Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elfte, att statens välfärd aldrig kunde vara bättre
försäkrad, än om konungens magt blefve alldeles oinskränkt.
Han uppfattade icke samhället under uågon annan form
än såsom en stor slägt, med konungen till enväldig
husfader och beherrskare. Han hade sett, huru ett högadligt
fåvälde missvårdat riket. Att något sådant kunde ske af
ett konungsligt envälde, det tyckes han aldrig hafva
föreställt sig. Karl den elfte anade icke, att han kunde få
en Karl den tolfte till son.
Till konungens starkare böjelser hörde ock hans
kärlek för ordning och arbete. Hans ungdom gaf visst inga
förhoppningar om en dylik blifvande verksamhet. Tvärtom!
Man klagade då för tiden, att han skydde hvarje
själsan-strängning, och älskade endast nöjen, lekar och
kroppsöf-ningar. Ur detta lynne af en tanklös gosse, utvecklade
sig dock ynglingen och mannen hastigt nog. Det skedde
hösten 1675, såsom vi redan hafva berättat l). Man
finner ock, att Eldstierna kort förut hade åt honom uppsatt
en vägledning, huru och på hvad sätt han skulle med
någorlunda lätthet kunna öfverskåda hela
rikshushållnin-gen 2). Från denna tid begynte man äfven märka ett
stundom påkommande utomordentligt begär att sjelf
undersöka och lära känna allt, som hörde till styrelsen.
Någon tid vacklade han visserligen mellan ynglingens yrhet
och mannens allvar, och ännu 1680 hördes stundom de
gamla klagomålen öfver hans starka lust för ridter,
soldatdrillningar och jagter. Men i slutet af sistnämnde
år tog han enväldet. Den 25-åriga konungen lade i och
med detsamma hela regeringsbördan, odelad, på sina egna
skuldror. Och han sökte bära den, och han bar den med
en kraft, en ihärdighet och en sjelfuppoffring, som högst
sällan finner sin like. Från denna stund visade han
nämligen en verksamhet, som var outtröttlig och i högsta grad
4) Se 15. U, 74.
2) Nordin. Sjelfva deduktionen, skrifven den 9 September
4674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
