Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaså den sedermera ryktbare Magnus Stenbock. — Den
store fältmarskalken Lennart Torstensons enda son dog
1686 nära nog utfattig, dock efterlemnande enka och
elfva barn. En bland döttrarna upptogs af Hedvig
Eleonora, den andra af Ulrika Eleonora, hvilken dessutom
skänkte 1,000 R:dr åt enkan.
Mot ingen visade dock drottningen ett innerligare
deltagande än mot Magnus Gabriel de la Gardie och dess
gemål, furstinnan Maria Eufrosina, konungens faster. Detta
par led genom reduktionen utomordentligt mycket och
nödgades bland annat sälja sitt vackra Karlberg. Ulrika
Eleonora hade alltid prisat ställets läge och trefnad, och
förut velat detsamma inköpa. Derföre, och då det nu kom
i konungens hand, erböd han det som ett för
drottningen passande sommarnöje. Hon hade dock flere gånger
vägrat mottaga sådana gods, som genom reduktionen
tillfallit kronan; och äfven nu gjorde hon i början på samma
sätt. Men emedan stället var väl och nära beläget och
hade för henne ett serdeles behag, mottog hon slutligen
anbudet. Hon sökte dock att genom serskilda
välgernin-gar likasom försona åtkomsten af denna sin nya egendom;
försona sitt fel att hafva på sätt och vis gifvit efter för
denna lust till sin nästas hus. Hon inrättade der
väfve-rier och barnhus för de fattiga i trakten, och skickade till
superintendenten Gezelius i Narva en stor summa
penningar att utdelas bland de hungerslidande i Ingermanland.
Aldra mindst glömde hon de förra olycklige egrarna. Ar
1684 ville Maria Eufrosina sälja ett perlband, värderadt
till 4,000 R:dr. Ulrika Eleonora ämnade först köpa det
och hade för sådan afsigt redan framtagit penningar. Då
rann henne i tankarna, huru litet hon behöfde en sådan
prydnad, och huru många olyckliga kunde blifva hjelpta
genom den ifrågavarande summan. Hon afstod alltså från
tanken på att köpa perlbandet, och skickade i stället de
framtagna penningarna att utdelas bland nödens barn.
Men knappt var detta gjordt, förr än hon påminde sig,
huru också Maria Eufrosina skulle komma i nöd och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
