Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var besynnerligt, att De la Gardie ville mottaga en
s&dan utmärkelse af den regering, som så bittert och länge
förföljt honom; likaså, att den nu 58-åriga mannen ville
inträda på en för honom främmande ämbetsmannabana.
Men äfven detta kan förkiaras som en följd af hans
vacklande, oroliga och mycket fåfäng» lynne. I olyckans
dagar talade han visserligen om sällheten af att draga sig
tillbaka i lugnet; och några gånger tycktes han äfven
Tilja verkställa en dylik föresals. Men på allvar och i
längden kunde han dock aldrig motstå begäret att lysa
på verldens skådeplats. En enda lyckans solglimt! och
gena&t fladdrade han återigen fram för att visa och värma
sig i det förrädiska skenet. Så gjorde han äfven nu, och
mottog alltså den erbjudna värdigheten. Än oförklarligare
är, att Karl den elfte ville med denna statens högsta
utmärkelse hedra den man, som hade fallit så djupt i både
konungens och allmänhetens ögon och hvilken också
hädanefter skulle på sätt som förut nedsättas och förföljas.
Utnämningen till riksdrots var så mycket underligare, som
man just höll på att afskaffa riksämbetena och hade låtit
riksmarsk-sysslan stå obesatt allt sedan 1676. Då man
läser om alla förföljelserna mot De la Gardie både förut
och efteråt, så tyckes denna drots-utnämning vara nära
nog ett gäckeri. Den liknade de kransar, med hvilka
man fordom prydde offret, innan det slutligen fälldes.
Men fällas skulle det; ehuru sex långa pinoår ännu
återstodo, innan det fick draga sin sista suck.
Ar 1681 började reduktions- och Slora
kommissjo-nerna sin verksamhet, och De la Gardie blef ett af de
främsta föremålen; ett af de förnämsta. Hans friherreskap,
Ekholmen, var, så vidt vi vela, det försla gods, som
reduktionen angrep i), och sedermera fortgingo
indragningarna år efter år, så länge någonting var att taga.
Från många föregående uppträden erinra vi oss den
besynnerliga blandning af svaghet och öfvermod, som hos
4) So 17. US.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
