Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör delta icke förekomma eder främmande eller oväntade.
När de, som våra bud stånda böra, derutinnan något
uraktlåta, då tillkommer det oss, som magten hafva, aff
dem allvarligen sådant förehålla. Vårt ord är då en följd
af deras uppförande. Det är i ty fall likasom ett eko,
hvilkel på Ijufligt tal gifver Ijufligt svar; men på fult rop
kastar tillbaka ett fult återljud. Vi hafva visserligen
uppsatt eder på en hög plats, nämligen till styresman öfver
tvänne furstendömen. Vi vele ock, att i skolen samma
ämbete med vederbörlig myndighet förvalta. Men icke
hafva vi derföre af sagt oss öfverväldet eller magten att
efter vårt godtfinnande rätta det, som rättelse behöfver.
Detta vårt sinne kännen i ganska väl och hafven
tillfö-rene kunnat derefter eder skicka. Gören på samma vi3
också hädanefter! Deri ligger bästa sättet att bibehålla
den välvilja, som i sägen, att vi förut hafva mot eder
visat. Det är ock bästa sättet att hos oss förekomma
hvarjehanda vidriga tankar, hvilka vi ganska ogerna fatta
så mot eder som mot andra våra undersåtare. Brefvet
är uppsatt af Bergenbielm ocb gifvet den 24 Mars 1693’.
Det låg en nästan fullkomlig onåd i sådana ord, i syn-
nerhet då de uttalades af Karl den elfte till den fordna
gunstlingen Nils Bielke. Denne sednare rättade sig efter
omständigheterna och vek bort från den stora skådebanan,
nöjande sig med en mera stilia och obemärkt verksamhet
på sin plats och i sitt ämbete. De många personer och
partier, som förut omgifvit den mägtige gunstlingen för
att genom honom vinna sina afsigter, äfven dessa drogo
sig med försigtighet och fruktan bort från den i onåd
fallne, och de kittlade ej mer hans egenkärlek med sitt
smicker eller hans utmärkelselystnad med sina eggelser.
Från främmande stater, t. ex. Sachsen, Brandenburg
och två gånger från Venedig gjordes emedlertid lysande
anbud, ifall Bielke ville inträda i deras tjenst. Och haa
ville det och i synnerhet i Venedigs; men Karl ville det icke.
Så förflöto för Nils Bielke åren 1693 och 1694 utan
någon betydligare tilldragelse och utan någat tecken till dea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>