Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
i Rom många år, reste omkring och besökte alla heliga
stållen i landet, utmärkande sig öfwerallt för gifmildhet,
gudaktighet och återhållsamhets så att ryktet om henne
började allt mer och mer utbreda sig bland folket.
Icon kallades en gång till samtal med påfwen, då
Birgitta allwarligen uppmanade honom att flytta påf-
wesåtet tillbaka från Avignon till Rom. Ja, hon låt
genom sin biktfader tillsåga honom, att jungfru Ma-
ria uppenbarat for Birgitta, det påfwen genast skulle
do, om han fore till «2l·vignon. Detta aktade han dock
icke, utan flyttade dit, men dog lrerkeligen straxt der-
efter. Håraf ökades Birgittas anseende ej litet, så
att folket trodde, att allt, hivad hon gjorde, roar henne
foreskrifiret af Gud.
Twånne af Birgittas söner, herr Karl och herr
Birger, kommo 1370 att besöka sin moder iRorn.
Det blef henne då tillåtet att framställa deßa båda
sina söner for den heliga fadren. Birger, som war
mera allirarsam, hade klådt sig i en fotsid mantel,
med wanligt bålte, både höfwiskt och allwarsamtz men
herr Karl, hwilken war en mycket stolt och liflig jun-
ker, hade utstyrt sig på det pråktigaste sått, som den
tiden brukades-. På sitt bröst bar han halsband och
ordenskedja, och ett silfwerbålte kring lifwetz men
manteln bestod af hela hermeliner, hwilka woro upp-
stoppade och hade hwar och en kring halsen en förgylld
klocka och i munnen en guldring, så att, då herr Karl
gick, klingade bjellrorna, och de uppstoppade hermeli-
nerna foro upp och ned, så att det såg ut, som om
djuren lrarit lefwande. Då påfwen betraktade bröderna,
sade han till herr Birger: DU år din moders barn.
Uken, sade ban till Karl: Du år ett werldens
barn. Då föll Sankt Birgitta på knå för honom och
bad om syndernas förlåtelse för sina söner. Men påf-
wen lyfte på herr Karls bålte och kl.idnad, sägande:
Att bära denna tunga drågt år redan nog plå-
ga och syndabot. Då ropade Sankt Birgitta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
