Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Margaretas fogdar i Swerige woro ganska hårda och
tyranniska mot folket. Deßa blefwo af konungen af-
satte strart efter hennes död och förwårfwade han sig
derigenom ej ringa tillgiswenhet. Han utgaf åfwen en
förordning om Råfste:tings hållande i riket och rått-
wifans skipande. Tillika förordnade han wißa stållen
till gåstgifwaregårdar, eller, som de då kallades, kro-
gar; och i afseende på böndernas hushållning widtog
han flera nyttiga författningar.
Men allt det goda, han härigenom åstadkom,
omintetgjordes genom det olyckliga Holsteinska kriget.
Konungen enwisades nemligen att kufwa deßa små-
furstar, hwilka liknsål genom sin tapperhet och klokhet
gjorde honom kraftigt motstånd. Om trårarna kom
alltid konungen med en stor krigshär från alla sina
tre riken och wann genom denna stora öfwermagt åt-
skilliga fördelar. Han intog en gång Sleswig; en
annan gång bemågtigade han sig efter en blodig strid
ön Femern, der han låt titan barmhertighet mörda
alla mån och bortföra alla qwinnor och barn. Men
genom hertigarnas ihärdiga motstånd led han alltid
stora förluster; han och hans krigshär uttröttades-, och
drogo sig om höstarna tillbaka, hwarpå hertigarna
under wintern återtogo, hivad de om tråren förlorat.
Och på sådant wis fortsattes detta krig i trettio år.
Hårigenom utmattades alla tre rikena, i synner-
het Swerige och Norrige, från hwilka så mycket pen-
ningar utgick utan att komma tillbaka. Nya odräg-
liga skatter lades på bönderna och borgrarna för kri-
gets skttll, och åfwen presterna måste esornoftast betala
ut betydliga bidrag dertill, ehuru de mycket stretade
mot och åberopade sig det andeliga frälset. Men mest
betungande war detta för den fattigare adeln, som
måste å nyo så ofta till fullo utrusta sina ryttare, och
underhållit dem så långe i främmande land, och illit-
ligen ofta betala en stor penningelösen för sina anhö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
