Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
kronan och åtnöja sig med förläning af Naseborgs slott
i Finnland. Han for öfwer till Abo (1465), der han
långe fick wara uti Swartbrödraklostret, innan han
kunde bekomma förbemälte slott, och hade han då så
litet qwar af sin fordna rikedom, att han ej förmådde
betala 50 mark, som han war skyldig i Stockholmz
och det berättas, att han då om sig sjelf diktat deßa
werser:
Medan jag war herre till Fogeltvik,
Då roar jag både mågtig och rik.
Men sedan jag blef konung öfwer Swea land,
Så wardt jag en arm och olycklig man.
14 Kap.
Karl Knutsson tredje gången konung.
Nu woro erkebiskop Jons Bentgsson och biskop
Kettil Wase de mågtigaste uti hela riket Erkebiskopen
kallade sig Sweriges Furste och Förestandare och
biskop Kettil för Riksföreståndare. Man tror, att
erkebiskopens anhängare ämnade dela Swerige uti fyra
delar, och i dem tillsätta fyra af sina förnämsta anfö-
rare till konungar. Men, då de mißtröstade härom,
fortforo de att arbeta för Kristian. Detta måste lik-
noål ske i största hemlighet, ty bönder och borgare och
många bland adeln och Presierna woro så uppretade
mot Danskarna, att de ej gittade höra Kristian näm-
nas. Emedlertid wiille erkebiskopen efter sin egen wilja
styra riket, men fick deruti mera motstand ån han wän-
tat sig De adliga herrarna walde på en herredag
Erik Axelsson Tott till riksföreståndare och det twart-
emot erkebiskopens wilja Bonderna tyckte ej om- att
Jöns Bengtsson wille styra riket, utan sade, att Swe-
rige af alder warit ett konungarike och icke ett
prestegallz och till och med domkapitlet i Upsala ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
