Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
ty alla wille passa på det goda tillfället Konungen
hade tillagat ett stort och mägta herrligtgästabud. När
det war slutadt, frågade Johan sina herrar, om de
kunde saga, att nagot hade felat för konungens
öra uti högtidens prydnad. Alla tego; slutligen
steg en af konungens gunstlingar, en Tysk, fram och
sade, att han saknat ett. Sedan nemligen de
Swenska herrarna blifwit mattade med konun-
gamat, hade hans nad bort tillkalla sina dra-
banter och lata öfwer en sidenmatta afsia alla
dessa förradares hufwud. Konungen teg en stund
och stog ned sina ögon. Iag will haldre, sade han
ändtligen, att du död wore, an att min oskuld
skulle besiackas med ett sadant brott. Derpä gick
Johan in i sitt rum och wille sedan aldrig se denna
mannen mera.
Konung Johan war i många afseenden en god och
ädelsinnad herre, likwål förmådde han icke att bibehålla
sig wid riket. Hårtill bidrog tvål förnämligast de
Swenska herrarnas regeringslystnad, afund och oro-
lighet, hwarigenom alla konungar, både inländfka och ut-
ländska, både onda och goda, störtades. Men åfwen
Johan sjelf gaf anledning till sin olycka. Likasom
de förra unions-konungarna bröt han sina lösen med
fräckhet och föredrog Danskarna framför Swenikar-
na. Gottland blef ej återgifwet. Slotten öfwerlem-
nades ät främmande fogdar, hwilka genom grymhet
och girighet uppretade folket, likasom uti Eriks af Pom-
mern tid. Tunga skatter tryckte landetz och herrar-
na fingo ej så stora förläningar, som de önskade; twärt-
om, konung Johan återtog både frän herr Sten och
flere andra de lån, som han i början så rundeligen
utdelat. På detta sått uppkom allmänt mißnöje, och
en ringa sak bragte den snart till utbrott. Konun-
gen låt dömma till sig ett larsiske i Dalefwen, som
Nils Christerßon Oxenstierna förut hade haft, hwarföre
denne så mycket wredgades, att han stog ihjel konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
