Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörda böljor vilja sedermera icke så hastigt lägga sig.
Dessutom blifver han snart föremål för angreppen af en ny
lycksökare, hvilken börjar tränga sig fram på den en gång
anvisade banan. — Sverge har sett flera dylika
uppträden. Den första större framtidssmedja, om hvilken man
äger närmare kännedom, var i gång 1650. Företrädarne,
som skulle störtas, voro Axel Oxenstierna och hans
vänner. Framtidsmännerna, de friska viljorna, som skulle
komma i stället, voro anföraren, mästersmeden
Magnus Gabriel De la Gardie och hans anhängare och
ämnessvenner, Salvius, Bengt Skytte, Johannes Matthiæ,
Nils Tungel och Messenius m. fl. Genom en dylik
tillställning blef sedermera samme De la Gardie sjelf
år 1675 störtad af ett förbund mellan rådspartiet under
Sten Bielke, det unga hofvet under Johan Gyllenstierna
och uppkomlingarna under Erik Lindskiöld. Detta var
sistnämnde herres första lärospån i den vägen, och det
lyckades. Han fick sjelf regerings-ärenderna i sin hand;
men blott för en liten tid. Snart blef denne fine och
fintlige verkmästare undanskuffad af den store och starke
grofsmeden, Johan Gyllenstierna. När Lindskiöld
sedermera kom till nåder igen, hade Bengt Oxenstierna redan
fått utrikes ärenderna i sin hand. Lindskiöld började dock
snart nog, såsom man sade, att stämplande förbereda
Oxenstiernas fall och sin egen upphöjelse. Längre fram och
under striden om de beryktade kaperierna var en sådan
plan i full fart 1). Måhända hade den lyckats, så framt
icke Lindskiölds egen död 1690 kommit emellan. Dock
bör erkännas, att det synliga målet för
framtidsmanna-planerna stod den gången i nära öfverensstämmelse med
fosterlandets sanna bästa. I allmänhet taladt, hade det
ock varit lyckligt, om de många framtidsmän, som
Sverges historia företett, hade alla ägt Erik Lindskiölds
utmärkta förmåga och egenskaper.
Vi vilja nu betrakta en annan sida af denna märk-
4) Se 3 8. 207—.210.
Fryxells Ber. XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
