- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
106

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



på förslag dertill uppsätta några skickliga personerbland
hvilka konungen skulle sedermera ega ulnämningsrätten o. s. v.
Landtmarskalken Henrik Falkenberg tycktes halft gilla den
förstnämnde åsiglen. Men alltsammans förföll 1). Ingen
plan till folkvälde kunde göra sig gällande mot den
allmänna till konungsligt envälde sträfvande tidsandan.

När Gyllenstierna 1680 föll undan, kom Thegner
liksom många andra åter fram på skådeplatsen. Det var nu,
som han och Klas Fleming bemägtigade sig ledningen af
räfsteverken, hvarvid de ändfeligen fingo utföra, hvad
Herman Fleming för några och tjugu år sedan lärt dem. Sådant
skedde i mycket genom den ofvanbeskrifne Jakob
Gyllenborg, hvilken troligtvis blef i dessa ämnen invigd och på
denna bana införd af sin svärfader, den ifrågavarande
Thegner. Följderna, den blifvande reduktionens gång, hafva vi
sett; äfvensa Thegners serskilda deltagande deri. Detta
var i synnerhet af stort inflytande vid riksdagen 1682,
då han ledde icke blott sitt eset stånd utan till en del

O

äfven presterskapet; emedan erkebiskopen i allmänhet följde
Thegners ord och efterdöme. Thegner var också den, som
förnämligast aenomdref den stora och till en del orättvisa

O o Q

utsträckning, som reduktionen nu erhöll. Aret derefter
blef han också adlad och utnämnd till vice president; år
1685 till landshöfding och 1687 till friherre. Han dog
elutlisen 1689.

Sjelf en bestämd partiman, har han af olika partier
blifvit eanska olika bedömd. Vännerna teckna honom såsom
ett stöd för sanning, rättvisa och fädernesland;
motstån-darne åter såsom en hatfull, samvetslös och orolig
ränk-makare. De mot reduktionen riktade nidskrifterna äro med
hänsvn till Thesner nästan bittrare än mot nason annan.

JO ö

Men alla erkänna hans ämbetsmanna-dugl
nes ett rykte att han, som borgmästare i Stockholm,
försnillat eller försummat de under hans vård stående
allmänna medlen; så att, när han sedermera dog, som lands-

iehet. Dock fin

4) Ridd arhus-ar k. Riksdags acta 4678 den 24 Febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/20/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free