Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
efter gränsen mot Norrge; men största delen skickades
dels till Skåne, dels till Pommern.
Flottan i Karlskrona utrustades tidigt om våren,
för att i de sydligare farvattnen kunna så snart
möjligt möta och tygla den danska. Den hann således
icke gå till Stockholm och derifrån nedhämta härens
förrader och från norden kommande förstärkningar. För
detta ändamål befallde konungen, att alla i eller kring
hufvudstaden varande handelsfartyg skulle tagas i
beslag och för kronans räkning användas. Ett vite af
200 d. s. bestämdes för hvarje skepp, som utan
tillåtelse lemnade hamnen. Emedan bristen på matroser
var stor, förbjöd konungen alla redare och kcpmän att
lega något sjöfolk, innan kronan fått sitt behof deraf
uppfylldt.
Svårast var att bekomma nog penningar, emedan
företrädarens samlade skatter redan voro skingrade. Hösten
1699 påbjöds derföre den ofvan omtalade nya krigsgerden,
hvilken några ha beräknat till en million d. s. Den
förslog ej. Konungen begärde då erhålla inhemska lån.
Några bland de höga herrarne gåfvo sådane; Piper,
Wrede och Johan Gabriel Stenbock tillsammans två
hundra tusen daler; men exemplet följdes af få och trögt.
Stockholms borgerskap lemnade blott 30,000 d. s. Många
vägrade helt och hållet. Man hade för ögonen det
färska exemplet af reduktionen och af det sätt, hvarpå ^
Karl den elfte betalt kronans fordna borgenärer. Det
var svårt att våga ett nytt försök i samma väg, häldst
alla reduktions-stadgarne ännu gällde till efterlefnad.
Man fästade Karl den tolftes uppmärksamhet härå, och
att han icke skulle kunna bekomma några betydliga
lån, så länge dessa afskräckande lagar stode qvar. Det
•) Enligt R&dsprot. d. 30 Jan. 1700 tyckes den ha stigit till
5 tunnor guld d. v. s. 500,000 d. s. m. och 25,000 tunnor
sad. — Andra beräkna den till fyra millioner floriner —
andra till 1,100,000 d. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
