Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
sålunda hindra hvarje förening mellan svenskarnas och
sjömakternas flottor. Karl ville genast angripa sin fiende;
men amiralerna afrådde i anseende till dennes
fördelaktigare läge och större styrka. Seglatsen var ock ganska
svår, emedan danskarne borttagit alla sjömärken. Då
nämnde någon, att der fanns en annan utefter svenska
kusten gående farled, nämligen den s. k. Flintrännan,
hvilken likväl af större skepp sällan begagnades, emedan
den var trång och vådlig. Karl den tolfte ville dock
våga försöket. Hans Wachtmeister afrådde envist, men
fåfängt, och man styrde in i det smala farvattnet. Några
de större fartygen måste väl, mer eller mindre skadade,
vända tillbaka; men de andra kommo lyckligt igenom
och förenade sig den 7 Juli med holländsk-engelska
flottan. Vid åsynen häraf, drog sig den danska tillbaka
till Köpenhamns redd. .De förenade följde efter och
började beskjuta sin motståndare. Dennes skepp hade
laggt sig framför dervaraude kastell, likväl med så illa
väld plats, att de sjelfva voro utsatta för svenskarnes kulor;
men på samma gång hindrade kastellet från att
desamma besvara. Om ej en dansk amiral Stucken hade
i hast utrustat några stora kanonpråmar och genom
dessa och danska matrosernas mod afhållit de
förbundnas anfall, hade dessa måhända lyckats verkställa sin
afsigt, nämligen att uppbränna hela danska flottan. Nu
kunde å ingendera sidan r.ågot synnerligt uträttas. Karl
inskickade i staden en till matros förklädd officer att
undersöka ställets försvarsanstalter. Denne återkom
och påstod, att genom ett anfall från sjösidan kunde
svårligen någonting uträttas. Holland och England ville
ej heller genom Köpenhamns eröfring gifva Sverge en
alltför stor öfvervigt och förstnämnde lands flotta lärer
icke hafva mot danska hufvudstaden aflossat ett enda skott.
Att från sjösidan fortsätta anfallet mot Köpenhamn
var således ändamålslösa Men redan förut talades om
en landstigning på Seland. Flere och i synnerhet
holländarne hade dock afrådt. Nu åter vak nåde i den unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
