Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
ryckte slagningen pfaltsgrefven Adolf Johan från hans
sida och betjeningen nära nog i hans egna rum. Bland
tropparna härjade den våldsamt. Af dalkarlarne dogo
279, af we3tmanländningarne 400 och vid vårens
ankomst var icke hälften, några säga blott en tredjedel
af soldaterna och blott en ringa del af hästarna i
tjenst-bart skick. Också härutinnan visade sig redan nu ett
förebud till en annan konungens olycksbringande
egenhet, näml. det sätt, hvarpå han genom dåliga
vinterqvarter eller förstörande vinterfälttåg tillfogade sina
troppar förluster, många gånger större än dem fiendernas
vapen förorsakat. Detta förhållande, och den
likgilltig-het, hvarmed han ofta talade om soldaternas lidanden,
stodo i öppen motsats till de ord, med hvilka han å
andra sidan ofta och eftertryckligt uppmanade sina
fält-öfverstar att draga försorg om deras behof och vård.
Svåraste förebråelsen for dessa lidanden drabbade
Anders Lagercrona, åt hvilken konungen anförtrott
härens vård. Denne utskref väl tryckande .gerder af
hästar, vagnar, skor, hö, kreatur, säd, bröd m. m.,
hvilket allt togs med våld, då det ej lemnades med godo.
Landet blef utsuget; men soldaterna ej hjelpta.
Orsaken tillskref man Lagercronas både egennytta och
försumlighet.
Som emellertid staten icke mägtade anskaffa
hvarken lön, föda eller kläder, begynte soldater och till och
med befäl att från landets barn, Karls egna undersåtare,
taga med våld, hvad som behöfdes. Nöden var rofferiets
både orsak ocb ursäkt.
Innevånarne, på så oförmodadt sätt af svenskarna
sjelfva utplundrade, tänkte i sin förtviflan på uppror.
De harmades så mycket mer, som man tyckte, att efter
den stora Narwa-segern hade konungen gerna kunnat
i det närbelägna Ryssland taga vinterqvarter och skona
sina egna landskap från en så svår börda. Den ovilja
’) Dansk, rninist. br. d. 16 Mars. 1701.
Fryxells Ber. XXI. (2:a uppl.)
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
