Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173,
till understödjande af Karls bemödande att, som han
sade, upprätthålla den polska friheten. Redan under
första krigsåret började han äfven, och det ganska ofta,
att för samma ändamål begagna penningar, mutor, hvilka
utdelades bland de polackar, som ville sådana mottaga.
Efter dessa anmärkningar gå vi att omtala det sätt,
hvarpå nämnde beslut framträdde i dagen och inverkade
på händelsernas lopp.
Första gången något sådant nämndes, var våren
1700. Svenska rådsherrar framkastade då en dylik lös
tanke, för att derigenom locka sig till hjelp af
Frankrike, som, trodde man, skulle vilja i stället för August
sätta prinsen af Conti till konung i Polen. Men
Frankrike lyssnade ej till förslaget; och troligtvis hade rådet
med detsamma icke något allvar. Hvad del häri, hvad
tanke härom, Karl då hyste, är okändt. Måhända låg
dock i detta förslag fröet till hans och Sverges framtid.
Första tecknen till en sådan Karls egen afsigt visade
sig hösten 1700, nämligen, då ban ännu varande i Sverge
undvek, afböjde eller afvisade de förslag till fred med
August, hvilka dels främmande magters sändebud, dels
svenska herrar ville framställa. Detta uppträde är redan
berättadt
Andra tecknet var, då Karl, i Oktober 1700
anländ till Pernau, ville i början häldre vända sig mot
August, än skynda det betryckta Narwa till hjelp2).
Tredje än tydligare tecknet sågs redan några
dagar derefter. Förr än Karl aftågade från Revel till
Narwa, hade franska sändebudet hunnit till Estland och
började der göra föreställningar om omöjligheten af att
på en gång kämpa mot två så mägtiga fiender som
Peter och August, och att Sverge borde derföre göra
fred med den sednare. Karl gaf icke på stället något
bestämdt svar utan lofvade ett sådant genom Piper.
’) Sid. 113.
2) Sid. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
