Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237,
fadren till den sistnämnde, om eders excellens kan
öfvertala tsaren till enskild fred eller åtminstone till
stillestånd utefter liffländska gränsen, så lofvar hans majestät
konungen af Sverge icke blott upphäfvandet och ogillandet
af alla mot eders excellens anställda anklagelser, utan
ock åtnjutandet af all nåd. Hans majestät vet väl, att
eders excellens har genom utgifna skrifter ’) tydligen
åda-galaggt sin oskuld2); men att äfven med denna sin
oskuld eders excellens icke skall hafva någon säkerhet
till sitt lif. Om nu eders excellens, efter att hafva
ge-nomdrifvit denna fred, icke vill stanna i ryssk tjenst, så
lofvar hans majestät af Sverge att skaffa eders excellens
anställning antingen i Österrike eller vid svenska
enkedrottningens lifgeding 3) o. s. v. Underhandlingen, om
någon sådan verkligen varit öppnad4), strandade
antingen mot den stele Fatkulls hämndlystnad, eller ock
mot den vanliga klippan, nämligen frågan om en
öster-sjöbamn, hvilken tsaren ville nödvändigt hafya, men
Karl alldeles icke medgifva.
Många funnos, som af hvarjehanda skäl
understödde och eggade Karls afsättningsplaner. Frankrike
bade i början velat stifta fred mellan konungarna, i
hopp att af den ene eller kanske af begge få hjelp i
spanska tronföljare-kriget. Sedermera ändrades
förhållandena mycket. Karl och hans rådgifvare visade i
allmänhet föga välvilja mot Frankrike, och August
öfvergick öppet på Österrikes sida. Naturligtvis önskade
derföre Ludvig den fjortonde, att striden mellan August
och Karl rnåtte fortgå så häftigt och så länge som
möjligt, på det ingendera skulle kunna verksamt
uppträda mot Frankrike. En sådan beräkning låg hädan.
’) De blefvo i Stockholm brända vid kåken.
*) Detta erkännande torde ej hafva kommit från Karl; utan
blifvit af biktfadern på eget bevåg tillagdt.
3) Arendas matris reginæ?
4) Biktfadrens bref finnes i Zaluski Epistol. III. 289. Jfr.
Nordberg, 1. 463.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
