Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264,
bjödos, hvilka dock Piper, Hermelin och Stenbock
afvisade, men Cederhielm, Otto Vellingk oeh Wachschlager
mottogo, och det tyckes, som äfven Düker hört till
franska ligan 1). För att kunna lättare bedrifva dessa
stämplingar ville franska sändebudet uppehålla sig i
lägret; men detta blef så honom som andra dylika
herrar förbjudet. Man tillgrep då ett annat médel. Till
hären skickades från Paris en Erik Sparre, som verkligen
var i fransk tjenst, och som nu åtog sig de personliga
underhandlingar, som det egentliga franska sändebudet
icke fick lägenhet utföra. Afsigten skulle döljas under
föregifvande af att söka svensk krigstjenst. Afsigten
anades dock, och ehuru Sparre verkligen erhöll plats i
hären, kunde han likväl ingenting betydligt uträtta;
emedan hans steg blefvo af fredspartiet noga bevakade.
Han återvände derföre snart till Paris; men hade förut
vunnit en Öfverste Lenck, som skulle verka för
Frankrike och leda och löna de herrar, som åtogo sig att
egga Karl till tronafsättningen. Uppdraget var dock
lätt nog; ty desse soldtagare erkände sjelfve, att efter
all anledning var det endast döden, som kunde hindra
Karl från utförandet af ofvannämnde heslut2).
En magt, som serskildt ville fiska i det grumliga
vattnet, var Preussen. Det lät i hemlighet föreslå Karl,
att man borde begagna polska villervallan och
oenigheten; Preussen skulle taga det s. k. West-Preussen,
Sverge deremot polska Liflfland och en del af Lithauen;
till hvilken plans utförande Preussen ville bidraga med
20,000 man. Deremot borde man icke vidare yrka på
afsättandet af konung August, utan gerna låta
polackarna behålla honom qvar3). Planen öfverensstämde
») Fr. minist. br. d. 22 Okt.—d. 1, 29 Dec. 1703 och d. 0
Febr. 1704. Uppgiften om Waschschlägers mntande är nf
holländaren Craneoburg.
9) Den chiffer, som Sparre och Lenck begagnade, finnes bland
Sparres papper i Bergshammars arkiv.
*) Riksark. Acta Histor. Lillieroths bref till Karl d. 26 Nov.
och 2 Dec. 1703.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
