- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
386

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

sågs strida mot westfaliska freden. Dessa
omständigheter, af Frankrike och af schlesiska protestanterna gång
på gång framdragna, hade redan förut ingifvit Karl
mindre vänskapliga tänkesätt mot Österrike och i
slutet af 1706 talade man om ett hans förslag att till
kejsarevärdigheten borde skiftesvis utnämnas ena gången
en protestantisk, andra gången en katolsk furste.
Kejsaren erkände visserligen Stanislaus som konung i Polen;
men detta ensamt kunde ej försona Karl, och flere nya
anledningar till missnöje yppade sig. Se här de
förnämsta tvistepunkterna! För det första: svenska
värf-vare hade börjat drifva sin rörelse i Breslau, som då
lydde under kejsaren. Man ville lägga dem hinder i
vägen, och ett slagsmål uppstod, hvarvid en svensk
korporal blef dödad. Karl fordrade upprättelse. För
det andra: En kejserlig kammarherre vid namn grefve
Zobor, en man med häftigt lynne, var mycket ogynnsamt
stämd mot Karl. För att rätt tydligt ådagalägga dessa
sina tänkesätt, hade han företagit sig att på gatorna
icke helsa på svenska i Wien varande sändebudet
Strahlen-heim. En gång voro de likväl bjudna tillsammans på
en middag och hade der fått plats midt emot
hvarandra. Allehanda samtal och skålar föreföllo. Zobor
yttrade dervid t att det vore tre personer, som störde lugnet
i östra Europa, och att han icke ville dricka någonderas
ek&L Strahlenheim frågade, hvilka dessa tre voref Zobor
sade: det är Ragoczi, Stanislaus och ännu en tredje.
Han uttalade ej namnet; men enhvar förstod, att han
menade Karl den tolfte. Strahlenheim tog eld; men
Zobor svarade med hårda ord. Då sträckte sig
Strahlenheim tvärt öfver bordet och gaf Zobor en dugtig örfil 2).

’) Fr. min. br. d. 29 Dec. 1706.

*) Andra säga, att på skällsorden följde en utmaning; — att
Strahlenheim sträckte sig mot Zobor för att med ett
handslag antaga utmaningen; men att, då hftn sålunda fattat tag
i Zobors högra hand, har han med sin egen venstra gifvit
Zobor den omtalade örfilen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free