- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
415

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

415

sin konung, de kunde vägra ocb de vägrade ock allt
deltagande i bans anfall mot Sverge; — för det andra
med hänsyn till Ryssland, de kunde ej heller af denna
magt förmås till deltagande i nämnde anfall; — och
för det tredje med hänsyn till hvarje annan stat, ty i
förening med Saxen kunde Polen, om det ville med
allvar gripa sig an, trotsa hvilken som häldst bland
sina grannar, och allt visade, att då, år 1701, var
Polen sjelfständigt, polackarna oberoende. Deremot och
just genom Karl den tolftes krig blefvo de nedsänkta
till en ovanligt djup grad af beroende och förnedring;
nämligen då de tvingades att öfvergifva den konung,
de sjelfva valt och vilje behålla, och att i stället välja
och kröna den, som främlingen Karl åt dem utsett och
påpelqpt, och som var en svensk soldtagare, och som
måste genom krassauska hären, en slags svensk lifvakt,
mot sina egna undersåter upprätthållas. Från att år
1701 vara ett sjelfständigt rike, hade Polen sålunda
1706 blifvit förvandladt till en hälften svensk, hälften
ryssk lydstat, och tillika genom fem års härjningar så
till krafter försvagadt och till sjelfständighets-känsla
förslappade att det genast efter Karls nederlag vid Pultava
blef och sedermera förblef ett slags lydrike, men numera
ensamt under Ryssland.

Af här framställda anmärkningar torde läsaren hafva
funnit, huruvida ifrågavarande krig verkligen var af en
»klarseende statskonst föreskrifver; eller om icke detta
namn bör tvärtom tillerkännas åt den åsigt, som
ledde de båda statsmännen Bengt Oxenstierna och Karl
Piper och likaså den svenska rådskamraaren och de
flesta svenska krigshöfdingar, när dessa alla redan 1701
och 1702 och sedermera allt framgent bådo Karl sluta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21-2/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free