- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
33

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Omigen, och på en präktig silfskodd svettfux red
konungen till kyrkan.

Oaktadt sitt missnöje och sin hotelse, hade dock
enkedrottningen der infunnit sig, jemnte flere furstar
och furstinnor, hoffolk, främmande sändebud, ständer,
ämbetsmän m. fl. Många voro okunniga om Karls
afsigt och väntade derföre att. efter predikans slut och
före den egentliga invigningen, få höra honom afgifva
vanlig konungaförsäkran. Men denna uteblef. Karl,
som förut med krona på hufvudet och spira i hand
sutlt på sin tron framme i högkoret, trädde nu till
altaret, aftog sjelf kronan, lade den jemnte spiran på
ett hyende, och föll på knä. Då framträdde
erkebiskopen och smorde honom på ännet och begge
handlederna under vanliga böner. Derpå steg Karl upp,
tog så först kronan och fästade den sjelf på hufvudet,
log sedan spiran i hand och satte sig så omigen på
tronen. Nu kommo kanondunder, böner, psalmer och
välsignelsen. När tåget gick ur kyrkan, halkade
smörjelsehornet ur erkebiskopens händer och föll i golfvet.

Sedermera följde vanliga högtidligheter och fester;
t. ex. konungens offentliga måltid; folkhoparnas
förplägning med vin och stekt kröningsoxe m. m.
Klädet, som blifvit användt på gatan, skänktes åt
riksdagsbönderna. Skådepenningar af allahanda slag och
med allahanda beröm utkastades bland folket.
Uppmarck firade i Uppsala händelsen med, efter sin vana,
herrliga latinska verser, och Nils Gyldenstolpe var
förtjust att se sin Jedidia, Guds älsklige, på tronen [1].
Riket öfversvämmades af verser och hänryckning.
Något deraf var hyckel och lycksökeri; men det mesta


[1] Säfstah. Ark. N. Gyldenslolpes, N. Gripenhielms och
Falkenbergs bref till K. Bonde Dec. 1697.

Fr. ministerbref samma tid.

Thorsjö Ark. Charl. Oxenstiernas bref Dec. 1697.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free