Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela vintern igenom; och esomoftast med konungen till
åskådare. I Januari och Februari år 1700 gaf denne
efter hvarandra tre stora maskerader, förenade med
baler; och dessa så lysande och dyra, att hvardera
kostade omkring fyrtiotusen d. s. och till och med
derutöfver; men ock af Tessin med så mycken smak och
prakt ordnade, att utländningar förklarade sig icke ens
i Frankrike hafva sett något bättre. Maskerad-tågen
gingo stundom utefter hela gator, hvilka blefvo för
sådant ändamål öfverdragna med blått kläde [1]. Under
vintermånaderna ailöste den ena festen den andra; ty
de höga herrarne följde hofvets exempel. Till och med
pastor i Storkyrkan, den hos regeringen alltid väl
stående Iser, gaf ett gästabud så ymnigt, att de fleste
kommo derifrån med mer än vanligt tunga hufvud.
Karl deltog icke i dryckenskapen; men sä mycket
ifrigare i dansen, och det stundom ofta frän qvällen ända
till klockan nio till tio pä vintermorgonen, derunder
ofta på en natt ilera gånger ömsande kläder. Han
öfverlemnade sig nu åt dessa nöjen med samma fart,
som förut åt de häftiga ridterna. Tessin, den snillrike
tillställaren af dessa lysande hofnöjen, fick flere och
stora bevis på Karls tillfredsställelse, dels i dryga
penningegåfvor, dels genom uppliöjelse i friherrligt stånd.
Vanda vid fordna tiders enkla och tarfliga
hoflefverne, blefvo svenskarne vid åsynen af dessa lysande
nöjen i början något glada, såsom öfver en återgång
från gottorpska raseriet; sedermera förvånade; och
slutligen mycket missnöjda i anseende till de dryga
utgifterna. Ingen tycks likväl hafva vågat sätta sig
deremot, tills en gång Svedberg kora till Kungsör,
våren 1700. Han fick höra, det konungen ämnade dagen
derpå, det var en söndag, hålla maskerad. Kan, sade
han till hofpredikanten, kan ers välärevördighet icke
predika denna lustbarhet konungen ur hufvudet? — Det
mägtar jag icke, svarade den andre. — Vill ni då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
