Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saltholmen och Amag, i den så kallade Drogen, som
är den bästa och oftast begagnade segelleden mellan
Östersjön och norra Sundet. Afsigten var att sålunda
hindra hvarje förening mellan svenskarnas och
sjömagternas flottor. Karl ville genast angripa sin fiende;
men amiralerna afrådde i anseende till dennes
fördelaktigare läge och större styrka. Seglatsen var ock
ganska svår, emedan danskarne borttagit alla
sjömärken. Då nämnde någon, att der fanns en annan
utefter skånska kusten gående farled, nämligen den s. k.
Flintrännan, hvilken likväl af större skepp sällan
begagnades, emedan den var träng och vådlig. Karl den
tolfte ville dock våga försöket. Hans Wachtmeister
afrådde envist, men fåfängt. Man styrde in i det smala
farvattnet. Några de största fartygen måste väl, mer
eller mindre skadade, vända tillbaka; men de andra
kommo lyckligt igenom och förenade sig den 7 Juli
med holländsk-engelska flottan. Vid åsynen häraf, drog
sig den danska tillbaka till Köpenhamns redd. De
förenade följde efter och började beskjuta sin
motståndare. Dennes skepp hade laggt sig framför
dervarande kastell, likväl med så illa vald plats, att den sjelf
var utsatt för svenskarnes kulor; men på samma gäng
hindrade kastellen från att desamma besvara. Om ej
en dansk amiral Stücken hade i hast utrustat några
stora kanonpråmar och genom dessa och danska
matrosernas mod afhållit de förbundnas anfall, hade dessa
måhända lyckats verkställa sin afsigt, nämligen att
uppbränna hela danska flottan. Nu kunde å ingendera
sidan något synnerligt uträttas. Karl inskickade i
staden en till matros förklädd officer att undersöka
dervarande försvarsanstalter. Denne återkom och påstod,
att genom ett anfall från sjösidan kunde svårligen
någonting uträttas. Holland och England ville ej heller
genom Köpenhamns eröfring gifva Sverge en alltför
stor öfvervigt och förstnämnde lands flotta lärer icke
hafva mot danska hufvudstaden aflossat ett enda skott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
