Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Narwa tagen och skulle komma till Sverge, sade han:
min fångenskap blir mig hädanefter mindre svår,
sedan samma öde träffat den olycklige man, som ålaggt
mig ett så vanhederligt uppdrag och det hos en
furste, hvilken ärligt och godtroget litade på mina ord.
Vi hafva sett den utomordentliga ryktbarhet och
den lysande ära, som segern vid Narwa gaf åt Karl
den tolftes person och namn. Men just vid samma tid
och till en del i följe af just samma seger, begynte
hos honom framsticka ett och annat, som något
af-kylde tillgifvmheten hos dem, som stodo nog nära för
att upptäcka åtskilliga för mängden ännu osynliga drag.
Som sådana mörka punkter räkna vi en mer och mer
växande sjelfrådighet, envishet; likaså en kärlek för
striden endast för stridens skull, samt en viss
känslolöshet för dess blodiga ohyggligheter, någon gång ock
för soldaternas lidanden. Se här utdrag ur några bref,
skrifna dagarna efter slaget. Axel Sparre berättar,
huru han tyvärr anlände för sent för att få deltaga
i striden; men huru Karl förde honom sedermera
öfver hela fältet och visade alla de ställen, der något
märkligt förefallit, och sade konungen dervid bland
annat: »det är ingen glädje att slåss mot ryssen; ty han
»slår icke som andra, utan springer sin väg. Om
strömmen varit tillfrusen, hade vi knappt fått död på någon
»enda bland dem. Men, tilläde Karl, största lusten var,
»när ryssarna kommo på bron och den gick sönder.
»Det såg ut, som när Farao kom i Röda hafvet.
Of-»verallt uppstucko ur vattnet hästar samt
menniskohuf-nvuden, armar och ben, och svenskar ne skolo efter dem
»som efter änder.» — Den sedermera ryktbare
fälttygmästaren Karl Cronstedt skref just i dessa dagar: vi
hafva en konung, som sä starkt forlröstar på Guds
bistånd, att han icke fruktar med 4000 man gå emot
60,000.— — — Nu lär resan gälla Pleskow, men
Gud trösle oss för ett sådant tåg! Jag fruktar, att
folket kommer dervid att helt och hållet förgås af
köld. Ett par veckor efter slaget, skref Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
