Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med mönstrande och drillning. Det befinnes ock, alt
tropparna, som ej fingo taga qvarter i städerna, hafva
lidit mycket i följe af dåliga qvarter samt brist på
munförråd, foder, ved och hospital; och detta under
en vinter, hvars köld genomträngde alla väggar, och
hvars snödrifvor stängde alla vägar. Många fröso,
andra hungrade ihjel och snart utbredde sig svåra och
smittsamma sjukdomar [1]. Karl befallte afhjelpa
olägenheterna, men med föga framgång. Farsoten
bortryckte slägtingen pfaltsgrefven Adolf Johan från hans
sida och betjeningen nära nog i hans egna rum.
Bland tropparna härjade den våldsamt. Af dalkarlarne
dogo 270, af westmanländningarne 400 [2], och vid
vårens ankomst far icke hälften, några säga blott en
tredjedel af hären i tjensfbart skick.
Svåraste förebråelsen drabbade härvid Anders
Lagercrona, åt hvilken konungen anförtrott härens vård.
Denne utskref räl tryckande gerder af hästar, vagnar,
skor, hö, kreatur, säd, bröd m. m., hvilket allt togs
med våld, då det ej lemnades med godo. Landet blef
utsuget; men soldaterna ej hjelpta. Orsaken sade man
var Lagercronas både egennytta och försumlighet.
Som emellertid staten icke mägtade anskaffa
hvarken lön, föda eller kläder, begynte soldater och till
och med befäl att från landets barn taga med våld,
hvad som behöfdes. Nöden var plundringens både
orsak och ursäkt.
Innevånarne, på så oförmodadt sätt af svenskarna
sjelfva utplundrade, tänkte i sin förtviflan på uppror.
De harmades så mycket mer, som man tyckte, att
efter den stora Narwa-segern hade konungen gerna
kunnat i det närbelägna Ryssland taga vinterqvarter,
och skona sina egna landskap från en så svår börda.
Den ovilja, som Karl den elftes reduktion hade bland
Liff- och Estlands högre samhällsklasser redan förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
