Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hopdiktade, Patkull en äretjuf, de sjelfva deremot den
svenska kronans orubbligt trogna och tillgifna
under-såtare.
Det var i förhoppning om ett liffländskt uppror,
som August tillställt ofvannämnde fälttåg; och till
detsamma skickat så litet troppar, att de icke mägtade
på egen hand fortsätta kriget. Derföre och när å ena
sidan lifTlänningarna icke rörde sig, och å den andra
några svenska regementer korarno från Narwa till
undsättning, dä gingo Fleming och Patkull tillbaka öfver
Dttna och nedåt Lithauen igen.
I Juli 1700, och just när Karl var som ifrigast
sysselsatt med danskarna, passade August på tillfället
och gick för andra gången öfver Duna och nu med en
här af ungefär 16,000 man. Otto Vellingk med 8000
svenskar kunde ej hindra honom, utan blef i stället sjelf
kastad med förlust ur vägen, ena delen af tropparna åt
Riga, den andra åt Pernau till. I begynnelsen af
September började August belägringen af Riga. Men
äf-ven denna gång försvarade sig Dahlberg så tappert
och ihärdigt, att sachsarne icke förmådde någonting
uträtta. Just vid samma tid fick man post efter post
underrättelse om, huru Karl segrande infallit på
Seland; — huru han genom freden i Traventbal afslutat
danska kriget; — och huru han, lågande af hämud
mot August, ämnade med sina segerrika svenskar
genast segla öfver till Rigas undsättning. Då blef August
återigen vankelmodig och Önskade förlikning med sin
lycklige och stolte fiende. För detta ändamål ville han
upphäfva den utomdess nu mera hopplösa belägringen
och sökte blott skäl eller svepskäl dertill. Ett af
sed-nare slaget erhölls ock. Sachsiska bomberna hade
antändt några i Riga varande engelska och holländska
magasiner. Dessa staters ombud gjorde
föreställningar och begärde upphörandet af en dylik eld. August
iakttog tillfället. För att, som det skulle heta, göra
England och Holland till viljes, upphäfde han belägrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
