Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle brista också uuder Lilla Prinsen, hvarigenom både
denne och konungen varit förlorade. Lyckligtvis bar
den, och man fick ändtligen Karl upp utur vattnet,
dock med mycken både möda och fara. Stenbock bad
honom gå in i ett närbeläget hus och ömsa kläder;
ty vattnet strömmade af hvarje tråd och uppfyllde de
stora ryttarestöflorna. Men Karl svarade: del gör
ingenting, och genomvåt, som han var, svängde han sig
upp i sadeln och fortsatte sin ridt. En liten stund
derefter störtade hästen och konungen fick dervid ett
så hårdt slag, att han låg nästan sanslös och utan att
kunna draga andan. Om några ögonblick hämtade hau
sig likväl, steg ånyo till häst och fortsatte ridten till
högqvarteret; utan att af dessa anstöfar erfara
minsta olägenhet.
En annan gång hade den i Lithaucn qvarlemnade
öfversten vid lifregementet, Karl Gustaf Creutz, med
ungefär 1,500 ryttare tågat mot Lachovftz, der 2000
kosacker voro förlaggda. Ryssarne märkte det och
samlade i den närbelägna staden Kleck 5000
kosacker och 4000 rysska knektar. Då delade Creutz sin
styrka. Han skickade nyssnämnde öfverstlöjtnant
Traut-wetter med 400 ryttare mot Lachovitz, det var en
man mot fem. Sjelf tågade han med den öfriga
styrkan mot Kleck; det var en man mot åtta. Sistnämnde
stad var på den sidan omgifven af ett moras, öfver
hvilket man kunde komma endast på en ganska lång
kafvelbro, hvilken dock försvarades af 1000 kosacker.
Tidigt om morgonen den 20 April angrepos de af
svenskarna, som icke aktade fiendens mängd eller
kulor, utan med värjan i hand trängde fram på bron,
kastade undan alla hinder och alla kosacker och
inträngde i staden. Här hade de för sig den
mångdubbelt starkare fienden; men svenskarna angrepo likväl
med det mest oförfärade mod. Kosackerna blefvo lätt
skingrade och slagna. Något svårare var det med de
rysska soldaterna, hvilka börjat lära sig att då och då
skåda döden och svenskarna i anletet. Dock jagades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
