- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 22. Karl den tolftes regering. H. 2. Kriget mot Ryssland 1701-1709 /
55

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de, föllo de lätt för ryssarnas alldeles motsatta
krigskonst. Ty tsaren förenade vanligtvis alla sina krafter
mot en punkt och lyckades dymedelst besegra den
ena svenska troppen, taga den ena svenska fästningen
efter den andra, såsom ofvanstående berättelser visat.
Karls anordning har dock ett försvar i den lycka,
hvarvid en bland dessa krigshöfdingar, nämligen
Le-wenhanpt, försvarade sig. Om de andra varit honom
jemngoda, hade utslaget blifvit annorlunda.

Till den olyckliga utgången bidrog ock folkets och
tropparnas mer och mer stadgade öfvertygelse derom,
att de blifvit öfvergifna och lemnade till spillo, och att
sålunda allt motstånd vore ändamålslöst. Dessa
tankar förslappade modet och kraften. Efter 1704 såg
man mera sällan sådana förvånande kämpabragder,
som de, hvilka utmärkte i synnerhet åren 1701 och
1702.

Ett annat skäl till olyckan anföres ock. År 1700
förböds att från Est- och Liffland utskeppa säd; ty
man fruktade, att svenska hären skulle komma att lida
brist pä lifsmedel. Nästa år gåfvo rik skörd och
fyllda lador; men regeringen i Stockholm glömde att
upp-häfva utförselförbudet. Lifflänningarna gingo så ljiiste
om påräknad inkomst, och de stora qvarliggande
förråden föllo i ryssarnas hand och lättade dessas
företag Så framställes händelsen af den stora skara,
som vill i det hela kasta skulden till motgången från
konungen och på regeringen i Stockholm; och, som
det hette, på dess slapphet, ovilja och oenighet.

Noga bör märkas det olika sätt, hvarpå tsar
Peter vid olika tider behandlade dessa af honom
öfver-svämmade landskap. Ingermanland och Kexholms län
skulle, enligt den första med August uppgjorda
delningen, tillfalla tsar Peter. Denne sednare riktade
fördenskull allraförst och allraifrigast sina vapen mot
nämnde landskap och fästningar och i synuerhet mot
Ingermanland, som öppnade vägen till hafvet. Vid
er-öfringen blefvo samma orter liksom staden Narwa f<?r-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/22/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free