Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke på dess flyglar *). Svenska soldatens
sinnesstämning var dyster. De fleste hyste ingen
förhoppning hvarken om segern, eller af segern.
Karl hade hela morgonstunden låtit bära sig
omkring i striden samt med värja i hand och lifvande
tilltal sökt muntra soldaterna. Redan då blefvo
hästarna för hans bår skjutna, den ene efter den andre;
likaså många bland de bärare eller drabanter, som
gingo vid sidan. Kulorna sönderbråkade slutligen
bären sjelf; men taffeltäckaren Hattman tog grimskaften
från några hästar och sammanband de skadade
delarna. Under hvilostunden mellan de tvänne
drabbningar-ne rastade Karl några ögonblick, tömde en bägare
vatten och lät omlägga förbandet på sin fot. Derpå
bars han fram igen till den nu uppställda svenska
hären och befallte, att den skulle tåga mot den likaledes
uppställda rysska. Med detta bud kom Rehnskiöld till
Lewenhaupt. Han framförde det på sitt vanliga
sårande sätt och ämnade derpå rida bort igen. Men
tanken på stundens vigt och våda för både konung
och fädernesland tycktes i detta ögonblick falla honom
tung på hjertat. Hastigt kastade han hästen om och
red tillbaka till Lewenhaupt, sägande med mild och
försonlig stämma: vi måste nu gå emot fienden. Gör
kongl. majestäts ijenst som en ärlig man, och låtom
oss från denna stund sluta ett förtroligt vän- och
broderskap tillhopa! Lewenhaupt jakade och lofvade
göra sitt bästa, men frågade: skall jag nu straxt gå
lös på fienden? Rehnskiöld svarade: ja! nu straxt.
Lewenhaupt sade: ja så! i Jesu namn då! Gud stå
’) Några säga, att rytteriet verkligen var uppstäldt på
flyglarna. Andra, att rytteriet icke hann til! striden i rätt
tid; emedan Karl allt för snart skickade fotfolket i elden.
Det, sade Rehnskiöld, var just olyckan. (Linköp.
Bibi. Bielkes Memoire om Karl den tolfte). Man
finner dock annorstädes, att det var Rehnskiöld sjelf, som
befallte fotfolket angripa. Månne på Karls befallning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
