- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
100

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gifvil dem boning och underhåll, vore det både
orättvist och otacksamt, till och med syndigt, att bära
vapen mot en sådan välgörare. Konungen afbröt
presterna och sade: om i hafven lust att predika, sä
väljen en annan plats och andra åhörare; här blir edert
göromål att fäkta, Ii varpå han vände dem ryggen ’).
Fabrice säger: jag kan ej uppifva orsaken till detta
konungens svar; om de bön fallande icke väl valt sina
ord; eller om konungen, lifvad af tanken pä ett snart
förestående handgemäng, icke vi lie låta tillfället till ett
sådant gå sig ur händerna obegagnadi.

Då Fabrice nu skulle återvända till staden ock
taga afsked af sina svenska vänner, bad en stor hop
bland dem att få i hans förvar lemna sina penningar
och andra dyrbarheter. Afsigten var, att medlen icke
skulle falla i turkarnas och tartarernas plundrande
händer, när dessa, hvilket man tog för afgjordt,
eröf-rat lägret och tillfångatagit svenskarna. De seduare
hoppades att, möjligtvis räddade ur striden eller
befriade ur fångenskapen, kunna sedermera återfå sin af
Fabrice förvarade egendom. Andra generaler och
svenskar hade redan förut på samma sätt åt engelska
sändebudet Jefferies anförtrott sina medel. 1 samma
beräkning hade ock en mänsd bland soldaterna sökt
undangömma sina dyrbarheter och instuckit dem i stora
fikon, i brödstycken, i stöllorna, i håret, o. s. v.

’) Nordberg säger, a 11 konungen svarat dem nådigt och
sagt: jag vet väl, livad jag gör. Här finns
ingen annan utväg, ty vi äro förrådda. Det
bästa är att försvara sig som tappert folk. Men,
Iron mig, det är icke farligt. Deras skjutande
har ingenting att betyda. De vilja blott
genom skrämsel fä oss i sitt våld; men dertill
måste de dundra på än kraftigare, och det skall
ändå icke lyckas dem. — Naundorf, ss. 55, 56,
sä-ser, att Karl visade dem de bref, som intygade khanens
förrädiska stämplingar, och att efter dessas läsning alla
funno, det ingen annan utväg återstod än alt fäkta i
döden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/23/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free