- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
170

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stolthet att ej vilja komma ensam och förolyckad; —
hans hopp att kunna reta Turkiet inot Ryssland; —
och kanske förnämligast hans oemotståndliga åtrå att
omigen afsätta August.

Vid första anblicken tycker man väl, att det af
Karl tillämnade turkiska kriget förnämligast syftade mot
tsaren. Otvifvelaktigt är ock. alt Karl ville krossa
äfveu denna sin fiende. Men alt förnämsta målet och
innersta tanken var Augusts afsältning, det visar sig
af ilera tecken. Blott en enda gång och i förbigående
talade Karl om att taga sin hemväg genom Ryssland;
men dcremot alltid genom Polen. Icke en enda gång
fordrade han, att svenska troppar skulle från norr
angripa Ryssland på samma gång som turkarna gjorde
det från söder; beständigt, dereuiot, att svenskarna
skulle från Pommern inbryta i Polen och der möta
Karl och turkarna.

Ofta är taladt om den betäckning af 50,000 man,
som Karl af sultanen fordrade för sin hemresa genom
Polen. Anspråket var högst ovanligt, nästan orimligt.
Fabrice och något hvar tvifiade på möjligheten af dess
beviljande; tvifiade på hvarje större turkisk uppoffring
för Karls, eller för Sverges skull; i synnerhet sedan
Prnth-freden 1711 stängt Ryssland från Svarta hafvet.
så att Turkiet sjelft ej hade någon omedelbar fördel
af ett längre fortsatt krig. Men genom att tro eller
inbilla sig tro på ett dylikt understöd, sökte och fick
Karl inför andra och måhända inför eget samvete ett
skäl, en förevändning att stanna i Turkiet och att
fortfarande jaga efter Augusts afsättning; i ställe för att
skynda hem till fäderneslandets försvar och hjelp.

En annan orsak till Karls dröjsmål var, att han
som ogrundade förkastade rådsherrarnas beskrifuingar
på bristen och eländet i Sverge, och i stället trodde
på de försäkringar om motsatsen, som lycksökare
framburo; emedan de visste, alt det var så, som Karl
ville hafva saken betraktad. Ofta klagade man i
Sverge öfver de samvetslösa smickrare, som härigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/23/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free