Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under Karl den elftes tid hade bevillningar och
gerder varit anförtrodda åt samma ämbetsverk, som
vårdade de vanliga skatterna, nämligen åt
statskontoret. Orsaken hvarföre nu till de förras mottagande
nyssnämnde serskilda förvaltning stiftades, hafva
hvar-ken Karl eller Piper uttalat. Ett par skäl knuna dock
gissas; nämligen, dels ett stnndom framskymtande
misstroende mot de gamla ämbetsverken; — dels ett
bemödande att åt de gerder, som enväldigt och utan
ständernas hörande utskrefvos, gifva ett sken af
laglighet, såsom de der vore af ständerna genom
besagde deras fullmägtige, om icke beviljade, dock
förvaltade. Till en sådan täckemantel blef
kontributions-ränteriet i synnerhet längre fram och under görtziska
tiden ofta användt.
De beräkningar, som i dessa och tlere andra
åt-gcrder från den tiden kunna anas, härleda sig
visserligen mindre från den då aderton-årlge konnngen, än
från Piper och från dennes djnpa blick, djerfva
tilltagsenhet och starkt konungska åsigter; troligtvis ock
från hans begär att ensam innehafva Karls förtroende
och leda dess vilja.
Regeringsärendernas handläggning gick i
allmänhet på följande sätt. Sedan målen förevarit i kansliet
eller i någou af rådsafdelningarna, blefvo alla de
vig-tigare, jemnte rådsherrarnas betänkanden, utskickade
till lägret och der af konnngen afgjorda. På
krigs-sakerna hade Rehnskiöld mycket inflytande; men allt
det öfriga gick för det mesta efter Pipers vilja. Karl,
vid fälttågens början blott en yngling, och dittills mest
sysselsatt med jagt, nöjen och krigslekar, hade icke
hunnit förskaffa sig någon närmare kännedom af
inrättningar och personer. Fjorton års krig och vistelse
otom riket nnderhöllo samma okunnighet allt framgent.
Han kunde derföre omöjligen sjelf bedöma
förhållandena, utan måste lemna afgörandet åt andra, och
under dessa år åt nämnde sin ganstling. Deraf
föranleddes lycksökeri, mutor och orättvisor; dessa sed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
