Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
band på Karls vilja; en sak. som han aldrig
underkastade sig.
Dessa voro de egentliga skälen till hans
ogillande af neutraliteten. Andra förefunnos och
förebu-ros, men besvarades ock, t. ex. l:o Karl påstod, och
med rätta, att sjömagterna, i egenskap af löftesmän
för Alt-Ranstadter- och Traventbaler-frederna, vore
för-pligtade att med väpnad hand desamma upprätthålla;
i stället för att, som nu skedde, söka genom ett
neu-tralitetsförslag slingra sig. från samma skyldighet.
Derpå svarades med att åberopa de skäl, som för
sjömagternas stillasittande nyss blifvit anförda;
hvar-jemnte de mente sig hafva genom neutraliteten skaffat
Sverge fördel nog. 2:o Karl påstod, att det för
Sverge vore lättare föra kriget i Pommern, än hemma
i moderlandet. Derpå svarades, att Krassaus
pommerska tropp skulle, äfven med förstärkning, alldeles
icke mägta hindra danskarnas infall i Skåne eller
ryssarnas i Finnland. 3:o Karl påstod, att
rådsher-rarna, i stället för att lyssna till
neutralifetsförsla-gen, hade genast efter Helsingborgs-segern bort skicka
Krassau in uti Jutland, för att sålunda tvinga danska
konungen till fred. Derpå svarades, att ett så långt
tåg genom neutrala magters land skulle hafva retat
dessa mot Sverge; samt att Krassaus tropp, hvilken
på sin höjd kunnat ökas till 12,000 man, hade, sedan
tillräckliga besättningar blifvit lemnade i Wismar och
i de pommerska fästningarna, icke utgjort mer än
5-till 6000, hvilka omöjligen kunnat i Jutland någonting
nträtta. Dessa och andra likartade skäl mot
neutraliteten blefvo dock i så bjert dager som möjligt
framställda af Frankrike, som ingenting högre önskade än
att flytta det nordiska kriget till Tyskland för att
dymedelst utmatta sina dervaraude fiender. Dess
sändebud i Turkiet gjorde äfven Karl flere och stora
tjensler och bar troligtvis styrkt honom i det beslut,
han våren 1710 uttalade, nämligen, att ogilla
neutraliteten och förbehålla sig rättighet all angripa sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
