Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ond t om unga grrfcr Oxenstierna. Ilrs majestät hade
väl kunnat strax göra honom till kor mit. Karl
svarade: nej! om en ung adelsman genast upphöjts
till officer, sä beter han sig vettlöst mot soldaterna.
Men när han sjelf får smaka på, hvad gemenskapen
lider, då lär han sig att bemöta knektarna med
billighet. Dessutom skulle hans framdragande förorätta
många, som äro äldre i tjensten. Piper svarade:
öf-rer grefve Oxenstiernas befordran slmlle väl ingen
kunnat harmas; ty han härstammar från våra äldsta
och mest lysande ätter, och har dessutom lyckan att
vara eders majestäts anförvandt. Karl svarade:
gammal eller ung adel; det gör ingen ting till saken. V>
hafva många regements-officerare, som äro ofrälse,
och ändå ganska dugtiga karlar. Aär mannen är
braf gvittar del lika, om han är af adel eller ej.
Dessa och dylika drag visa. att det i sjelfva verket
var Karls egen rättskänsla ocli ej Pipers råd. som
härutinnan bestämde åtgerderna.
Under de sju första åren af sin regering intog
konnngen jemnförelsevis blott fä personer pä
riddar-liuset. Men omkring 1706 blefvo i grefligt slånd
upphöjda 7 och i friherrligt 9 slagter. Sedermera följde
en tid af mera sparsamhot. tills konnrigen under sina
tre sista är utnämnde 8 personer till friherrar ocb 86
till adelsmän. Det var nästan den enda belöning, han
då för tiden hade att gifva. Under hela sin regering
upphöjde han till grptligt stånd 16. till friherrligt 33
och til! adligt *241 slägter.
Karls ovilja mot vissa fredsämbeten var större,
än hans ovilja mot ridderskapel. Förra styrelsen hade
stundom adlat utmärkta tjenstemän vid tullverket. Karl
den tolfte tiilkännagaf 1712. att sådant vore stridande
mot ståndets värdighet.
Denna var dock för tillfället föga att eftersträfva.
Adlig börd, om än ’aldrig sä gammal och lysande, gaf
inga företräden, bvarken vid hof, här, eller
förvaltning; men deremot åtskilliga rätt dryga bördor. Gyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
