- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 26. Karl den tolftes historia. H. 6. Vistelsen i Stralsund samt in- och utrikes ärenderna /
148

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Eoligl Jirel Irán Görtz, liar ar 1718 1 vátredjecíelar ai
Sverges jord legat osådd.

Dylik nöd löranledde slutligen några bemödanden
att upphjelpa åkerbruket. Sisfa året af .sin lefnad tillät
konungen större hemmans-klyfning än förut och gaf
femtio års skattefriliet å ny-npptagna åkrar ocb ängar.
Iluru tian belnllde landshöfdingarua hindra
uppkommandet af ödeshemman, skall framdeles omtalas.

Som bidragande orsak lill allmogens nöd berättas
följande. Under krigets början log man vid
utskrif-ningarna till soldater aldrig liel- och sällan]
balfgerds-bönder, utan blott sådana, som sutto på mindre
hem-mansdelar. Många bland dessa sednare ställde
fördenskull så till, att deras lotter förmedjades uppåt och
törvaudlades till halfva eller hela bemman. och de
ne-talte serna den dermed lör’knippade högre skatten;
blott för att slippa utskrifniug. Men för den växande
folkbristens skull blefvo längre fram älven sådana
bönder tagna till soldater. Egarens personliga frihet frän
krigstjenst försvann; men hemmanets ökade skatter
stodo fjvar. ’)

Huru och] af hvilka orsaker allmogens
undervisning blef tillbakasatt, är redan omtaladt. Också möter
man mot slutet af denna tid många klagomål öfver
dess råhet, dryckenskap och oregerlighet.

1 afseende på tjenstehjon fortforo Karl den elftes
stadgar och kronans förmyuderskap. Se här ett
exempel! Den tilltagande bristen på arbetsgilla karlar
föranledde dränglönernas uppjagande och böndernas
klagomål. I anledning deraf lät konungen år 1715 för
Upp- och Westmanlaud utgifva följande förordning.
Först bestämdes dränglönens belopp. Dernäst
stadgades, att dräng, som ej toge tjensi, utan satte sig
inhyses. skulle som lösdrifvare genast skrifvas till knekt

0 Uppgiften iir af Blix i ,S\o. jordbrukets his t., s. 2i.
Vi halva dock ej lunnit någon bekräftelse derå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/26/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free