- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 27. Karl den tolftes regering. H. 7. Karl den tolfte och hans samtida /
8

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mera följde han sorien under polska och rysska
fälttågen, samt på flykten till Bender. Han var konungens
gunstling och tycktes känna och värdera det. När
Karl nalkades, böjde, säger man, Brandklipparen
hälsande på hufvodet, och, lotnnad lös och ledig, följde
han gerna sin herre i spåren. Vid kalabaliken blef
han fången; men sedermera atlöst och med de hemåt
vandrande svenskarna förd till Stralsund. Här föll han
omigen i fiendens hand; men frigafs och öfverskeppades
till Skåne, der han dog 1718, varande då åtminstone
45 år gammal.

Här ma ock nämnas en annan gunstling, hunden
Pompe, hvilkeo från Stockholm följt och oupphörligt
följde konungen, i hvars säng han också till slutet fanns
död en vintermorgon 1704. Vid sitt frånfälle hedrades
han med både svenska och latinska verser. En bland
de förra har ända till våra dagar bibehållit i
allmänhetens minne både sig sjelf och sitt föremål. Den
lyder sä:

Pompe, kundens trogna dräng,

Sof hvar natt i kungens säng.

Sist, af är och mödor trötler,

Dödde han vid hjeltens fötter.

Mången ung och lager mö
Önskar få som Pompe lefva;

Många hjeltar eftersträfva
Att få såsom Pompe dö.

Kärlek för landt- och fälllif, motvilja för städer
och större sällskaper, dessa egenheter hos Karl den
elfte hade i än högre grad öfvergått på sonen. Karl
den tolfte tog alltid silt högqvarter i enstaka slott,
byar eller köpingar; ehuru större städer med sina
vigtiga ämbetsverk och inrättuingar funnos i grannskapet. 1)

’) Så valde han till vistelseort vintern och vären 1701
slottet Lais i stället för Dorpt, Narwa eller Rewel; hösten

1701 slottet Wiirgen i st. f. Riga eller Mitau; vintern
1703 slottet Jacobowice i st. f. Warschau eller Krakau;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/27/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free