Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrelses sanna ära och folkens sanna lycka beslå i
de sednares andliga förädling och upplysning, i
ordentlig’ lagskipning och i timlig förkofran, derom tycktes
jemnförelsevis blott få bland den tidens furstar och
skrifställare bafva hyst något klart begrepp. När det
blef fråga om slora, framfarna män, var det alltid
någon krigare, en Alexander, Hannibal, Caesar ra. fl. som
framställdes till läsarens beundran, ocli åt bvilken de
blödande men förblindade folken sjelfva ville resa
äre-stoder. Fredliga bragder af t. ex. en Numa, en
Ser-vins Tullius m. fl. sådana leranades i skuggan. Äfven
i Sverge talades då för tiden jemnförelsevis föga om
Braut-Anunds, Birger Jarls och Torkel Knutsons
inrikes välgerniugar; men så mycket oftare ocb högre
om Gustaf Adolfs och Karl Gustafs krigsbragder. Ej
underligt, alt furstarna rätlade sig efter en sådan
vetenskapsmännens och folkens åsigt; mindstunderligt,
att delta blef händelsen med den af natnreu krigiske
och nlmärkelselystne Karl den tolfte. Hela dennes lif
var en till ytterlighet genomförd uppenbarelse af en
sådan de fordna tidernas anda.
Nämnde krigsärelystnad visade sig dock hos Karl
på ett sätt, som stod i nära sammanhang med den
omtalade sjelfviskheten. Han eftersträfvade nämligen icke
så mycket fördelar och landvinningar åt Sverge; utan
fastmer utmärkelse och ära åt sina krigare och mest
åt sin egen person. Han ville framstå såsom en.kiimpe,
en riddare, hvars trofasthet, bragder och sagolika öden,
vare sig segrar eller olyckor, skulle blifva föremål för
efterverldens berättelser och beundran; en hjelte,
ungefär sådan som Alexander i Curtii bok eller Rolf
Göt-riksson i Hullmans sagor. Han ville med sina krigare
likna nordens forntida kämpar, Jomsvikingarna, som
unaveko qvinnor och äktenskap, och Rolf Krakes
stallbröder, som trotsade både brand och is, både svärd
och buuger. Derföre skulle först och främst han sjelf
och sedermera hans kamrater härdas och vänjas vid
alla möjliga försakelser, vid en föda, en bädd, ett lef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
