Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans föreläsningar mod så mycken uppmärksamhet, al i
Bilberg valde honom till lärare för sina barn. När
professorn sedermera Ilyttade till Örebro, följde den
tjuguettårige Rydelins med för att jemnte en hop
andra lärgiriga studenter begagna de föreläsningar, som
Bilberg också der höll, och under hvilka han genom
frågor och samtal riktade och utvecklade sina
lärjungars kunskapsförråd och skarpsinnighet. Det säges
bafva varit på sådant sätt, som Rydelius vande sig
vid det klara och bestämda framställningssätt, som
sedermera utmärkte hans skrifter. Något seduare
Ilyttade han som enskild lärare till Stockholm och höll
der på Karl den tolftes femtonde födelsedag ett tal,
som genom lärdom, snille och behag väckte allas
beundran, så att några närvarande professorer frän Lund
rådde honom att flytta till nämnde högskola. Han
gjorde så och vann genast mycket anseende, men på
länge ingen deremot svarande befordran; ty han hade
icke tagit uågon lärdomsgrad, hvilket varit händelsen
med flere bland Sverges utmärkta vetenskapsmän. Också
nödgades han ännu vid 33 års ålder lefva af euskild
uudervisning, och tänkte slutligen på att öfvergifva den
akademiska banan och i stället söka sin utkomst som
bokhandlare. Ändi el igen i sitt 40:de år blef han
professor i iilosofien, flyttade sedermera vid 00 års ålder
till teologien och slutligen till biskopsstolen.
Som lärare ingaf Rydelius kärlek för arbete och
kunskaper samt för reda och klarhet så i tanke som
ord. Än mer välsiguelserik var dock den faderliga
förening af mildhet och allvar, med hvilken han
återförde studenterna fran ett bullersamt och uisväfvaude
lefnadssätt. Han höll stundom lörmaningstal, så skarpa,
att de skulle snarare retat än iörbätfrat; så frarnt de
ej varit uttalade med de ömmaste ord och af en
lärare. som egde allas vördnad och kärlek. Denna anda
sprldde sig sedermera öfver fäderneslandet genom samma
hans lärjungar, de stora vetenskapsmännen. Dalin. Rosén,
von Rosenstein, Nehrman-Ebreustråle m. fl., och kan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
