Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaså för si» svenska skaldekonst, hvadan ock
Svedberg valde honom till biträde vid den nya psalmbokens
utarbetande. 1 ätskilliga fall voro dock tänkesätten
uå-got besynnerliga. Han ansåg t. ex. för synd att
af-raka skägget och att äta mat, lagad af blod; samt
påstod, att, om dopet skulle vara gilltigt, borde icke
blott bufvndet begjutas, utan ock hela kroppen
nedsänkas o. s. v. Dessutom led lynnet af häftighet,
sjelf-kärlek och egensinne. Under tjenstgörningen i Westerås
råkade han ilere gånger i delo med biskop och
ämbetsbröder, så att dessa en gång ville utrösta bonom
ur konsistorium. Tvisterna gingo stundom ända till
konungen, hvarest dock rådsherrarna, i anseende till
hans nit och välvilja i öfrigt, ursäktade de anmälda
felen. Kort derefter nämndes han till kyrkoherde i Mora.
I yngre år skref han verser till Karl den elftes
ära. Åsigterna ändrades dock, och det redan genom
1686 års kyrkolag. Boethius kunde ej gilla det välde
öfver bekännelse och församling, som nämnde stadga
lade i deu verldsliga öfverhetens hand. Han ausåg
detta strida mot skriften, kristendomen och
samvetsfriheten, och nära nog förvandla Sverges konung till
en päfce, en antikrist. Sedermera kom riksdagen 1693
jemnte den dä antagna bekräftelsen pa enväldet. Äfven
denna åtgerd väckte Boetbii harm. Likväl fann hau
för godt att, så länge Karl den elfte Iefde, icke gifva
offentlighet åt sina missnöjen.
Men sedermera, ocb uär riksdagen 1697
sammankallades, trodde han tiden vara inne att åstadkomma
rättelse i dessa, enligt hans mening, okristeliga läror
och författningar. Han började besinna, om hau ej till
uppträdande mot de samma vore icke blott berättigad,
utan äfven förpligtad; detta sednare genom Mosis
befattning: straffa din nästa fritt, och tål inga synder
hos honom, såsom Boethius öfversatte ordeu. ’) Emellanåt
’) 3:e Mosebok 19. 47.
Fryxells Jttr. XXVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
