- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 27. Karl den tolftes regering. H. 7. Karl den tolfte och hans samtida /
147

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vertinitel. Ii vilka Boethins mycket o?illade, såsom ett
ogudaktigt fransyskt bruk, sammanhängande med delta
folks öfriga högmod och gudlöshet, h vilka visade sig
äfven i q vin nornas kläder] och i deras
hufvudpryd-nader, fontangerna, hvilkas sed och namn de icke
blygts upptaga efter en konungslig sköka o. s. v. I
allmänhet fluner man. att Boethii ovilja och
anmärkningar mot enväldet kommo af haus öfvertygelse om
detta refrerin gssätts oförenlighet med bibelns läror. De
politiska åsigter, som tala om regenfens lagbundenhet
och om nndersåtrarnas rättighet att deltaga i
bestämmandet af sina egua öden, tyckas hafva pä honom föga
inverkat.

Deu 19 November afgingo, som sagdt är, nämnde
bref till Stockholm. Den 14 December förrättades
ko-nnngens högtidliga smörjelse. Boethins, i förväg
underrättad om dagen, llrade den med högtidliga böner och
med en välgångsskål för den nya Herrans smorda.
Klockan i O om qvällen, och sedan alla sätt till hvila,
kom kronobetjeuing, åtföljd af soldater med brinnande
luntor. De togo Boethius ur sängen samt lade honom,
under hustruns, barnens och tjenstefolkets gråt och
jeinmer, på en släda, och så bar det af till Stockholm,
der han sjelf sattes i fängsligt förvar, och hans
skrifter blefvo föremål för en ordentlig rättegång. Allmänna
åklagaren, hans namu var Magnus Sternell, påstod, att
Boethius, såsom saker tlil högmålsbrott, borde mista
lif, ära och gods, och se sina skrifter af bödeln
uppbrännas. Boethius försvarade sig vidlyftigt och med
ständigt växande mod. Några vänner bådo honom visa
uudfallenhet för magtens innehafvare och taga sina
påståenden tillbaka; men han vägrade. Jag kan, sade
hau, icke förneka Guds ord; ty det vore majestätsbrott
mot Gud. Dä är det bättre, alt jag lider, for hvad
man kallar majestätsbrott mot konungen. Till
fängelset kom också biskop Wira*nius med samma förslag.
Menniskorna, sade denne, är o nu för liden sä
syndfulla, att man pä dem kan ingenting verka. Det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/27/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free