Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der sin begynnande olycka så beklagad och sä troget
åtlydd. Men efter hemkomsten hcifva dessa gynnande
tänkesätt blifvit tillintetgjorda genom hans val af
gunstlingar, genom hans ådagalaggda förtroende för frr
m-lingar och förakt för egna undersåtare och genom de
förstörande ätgerder, han tillgripit\ för att skaffa sig
medel till krigets fortsättande. !)
Vi hafva nämnt också Karls stigande ovilja mot
svenskarna. Derom berätlas pä ett annat ställe
följande: man har hos konungen inpräglaJ
misstroende till alla hans undersåtare. Han föraktar sina
inhemska ämbetsmän och lyssnar blott till Görtz och
von der Nath. Dessa herrar söka vinna sitt mål
genom den ytterliga utmattning, hvcirtill de bragt det
arma riket. Klarsyntare svenskar genomskåda
förhållandet; men underkasta sig tigande alla lidanden,
och synas försänkta i en stum dvala. 2) Frår annat
häll berätiades likaledes, huru Görtz satt alla redliga
svenskar i overksamhet. 3)
Hvad i ofvanstående teckningar är sannt eller
öf-verdrifvet, torde nu mera vara svårt att afgöra. 4)
Men den köld. hvarmed konungen blef mottagen; den
i ögonen fallande omsorg, hvarmed han undvek hvarje
längre vistande i rikets inre delar och i dess större
städer; den befallning, med hvilken han förbjöd att
’) Fr. min. br. Memoire de l’état de la Suède 1717.
5) Fr. min. br. d. 17 Mars 4717.
3j Köpenhamn. Geh. Arch. Danska i Petersburg varande
sändebudets br. d. 26 Okt. 1718.
4) Den i dessa berättelser ofta åberopade Campredon var
fransyskt sändebud i Stockholm från 1702 till 1717.
Hans till hofvet i Paris alskickade bref ådasalägga tre
oupphörligt växande känslor; den första ett djupt
deltagande lör svenska folkets lidanden; den andra en
hög-stämd beundran för samma folks mod, trohet, kraft och
sjelfuppoffring; den tredje en ovilja, ti/l slut en verklig
förbittring mot Karl den tolfte och mot det sätt, hvarpå
denne behandlade sådana undersåtare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
