Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det egeumägtiga och våldsamma sätt, hvarpå den
be-prisade konungen ofta gick til! väga. Omkring
1756, när Adoif Fredrik sträfvade efter ökad
konunga-magt, lät den tidens hattparti utgifva en tidskrift,
benämnd Arlig svensk, hvilken ej sällan innehöll stränga
ord mot Karl den tolfte. Der talades t. ex. om
re-genter, som tro folket vara till endast för att
befordra deras personliga ära och göra deras namn
stort i verlden; — regenter, som icke draga i
betänkande alt bortslösa undersåtarnes lif och egendom, och
som med otrolig kallsinnighet tillsluta öronen för deras
surkar och klagan o. s. v. Samtidigt härmed gjorde
sig i europeiska bildningen gällande en verldsåsigt,
som i ställd för äldre tiders ensidiga beundran för
mod och krigsära, uppskattade regentens värde
förnämligast efter det sält. hvarpå han främjade sitt folks
andeliga och timliga lörkofran. En sådan tidsanda
måste inverka pi omdömet öfver Karl; i synnerhet
bland utländningarna, livilka, stående utom kretsen af
de förhållanden, som i Sverge vilseledde eller bundo
omdömet, insågo och vågade påpeka också felen och
misstagen. Vo taires historiska verk trädde i spetsen
för en sådan uppfattning uc!) följdes af mänga andra,
b vilka gingo äi längre: och man iick dä för tiden
höra Karl den tulfie stundom gäckas, som en narr,
standom ogilias, ja bittert tadlas, som en hämndlysten,
blodgir ig furste, en krönt tiger, ett nordens plågoris
m. m.. och man log medlidsamt åt svenskarnas
menlösa och godtrogna bemödande att göra honom till ett
helgon, ehuru de sjelfva måst bära marlyrplågorna.
Denna tidsanda, dessa röster från utlandet verkade
på tänkesättet inom Sverge, och fäste uppmärksamheten
om igen pä afsättningskriget. Ukräuer-tågef. kalabaliken,
säng liggandet och dröjsmålet i Turkiet, m. il. skarpt
framstående punkter, h vilka aldrig kunnat rigtigt glömmas eller
förnekas, och hvilka också vid mindsta vidrörande stucko
igenom och söulerrefvo den lysande slöja, man gång
på gång sö’tte utbreda öfver det hela. De flesta be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
