Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL DEN TOLFTES MINNE EFTER 1810.
Under närmaste tid^n före och efier år 1800
såg-man inorn större delen af Europa en annan tidsanda
småningom framtränga; — en tidsanda, som åt känsla
och inbillningskrafl inrymde mer inflytande än tillförene;
— en tidsanda, som hyste större benägenhet för
ko-nungskhet och envälde än för sjelfstyrelse och friare
samhällsskick; — en tidsanda, som ogillade sin närmaste
företrädare och dess måttstock för bedömandet af
historiska personer. Dessa, mente den nya åsigten, borde
uppskattas, icke som förut från »nytlans laga
synpunkt», som man nu kallade det; utan efter högre
åsigler, efter personernes förmenta verksamhet för
större och verldshistoriska mål. efter deras förmåga
alt hänföra samtid och efterverld o. s. v. Man
närmade sig ock det fordna krigareafguderief, icke blott
medelst naturlig beundran för bragderna, ulan ock
medelst tillkonslladt försvar för grundsatsen. Man sökte
nämligen filosofiskt bevisa, alt krig vore nöuvändiga
för bibehållandet af folkens späustighet och lifskraft,
samt lör utvecklingen af flere menskliga och
medborgerliga dygder; eller, som man en annan gång uttryckte
sig. att krigarefursten vore nyttig, såsom den der
uppjagade folken ur en eljest lätt iråkad sömnaktig
dvala o. s. v. Det var ett sidostycke, ett bihang till
de så kallade filosofiska bevis, med hvilka samma
åter-gångstid sökte försvara flere andra föråldrade åsigler.
Också inom Sverge ville man göra den nya läran
gällande och icke utan framgång. Försöket skedde
under närmaste årtiotalen efter 1810. Samtidigt
der-med uppvaknade ock inom vårt fädernesland en ny
förtjusning öfver forntiden med dess kämpabragder och
vikiugalif. För dessa tvänue sidor af det allmänna
tänkesättet framstod Karl den iolfle ånyo och mer än
någonsin såsom en urbild af äkta konungslighet.
hög-sinnad storhet och nordisk hjeltekraft. Haus fel ocb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
