Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Nils och hans son, Magnus Nilsson. Knut
Lavards broder, Erik Emund, hade med dem åtskilliga
strider med skiftande framgång. Slutligen beslöt Magnus
Nilsson att alldeles förkrossa Eriks magt. Han församlade
derföre i tysthet 20,000 man från Jutland och öarna,
med hvilka han drog mot Erik, som blott hade Halland
och Skåne. På det att Erik ej skulle få någon
underrättelse härom, lät han noga bevaka alla Selands strander
mot Skåne, men Magnus Saxeson, en af Eriks män,
ned-bissade sig en natt med ett tåg från Stevens klint i en
båt, hvarmed han rodde öfver sundet och underrättade
Erik om den förestående faran. Någon tid derefter kom
helq danska krigsflottan och lade till vid Foteviken eller
Fotevig, ej långt från Skanör, och l^t Magnus straxt sitt
krigsfolk stiga i land, uppställande dem utan någon
synnerlig ordning, ty han föraktade Eriks magt. Med prins
Magnus följde fem biskopar samt många prester, och som
det just var annandag pingst, så rådde biskoparna
prinsen, att ej genom en strid begå sabbatsbrott. Men
Magnus brydde sig icke härom, utan, då hans folk syntes
försagdt, uppmuntrade han dem, sägande: »hvarföre
/rw&-»ten mine tappre män? Vi är o ju 20,000 beväpnade
»karlar, med hvilka vi kunna taga in sjelfva Rom.»
Likväl var hans folk beständigt nedslaget.
Men med konung Erik var erkebiskop Åsker af Lund.
Han uppmuntrade Eriks folk, föreställande dem, att fega
och modlösa män ej voro Gudi behagliga> och att alla
skulle ändå en gång dö; men den, som nu strider
manliga, kan vara säker om sina synders fullkomliga
förlåtelse. Ja, erkebiskopen befallte sina prester att gå
omkring i krigshären och gifva männerna aflösning. Erik
sjélf talade också till dem, erinrande dem huru nedrigt
konung Nils och prins Magnus hade mördat hans broder,
Knut Lavar d, samt konungarnas öfriga illbragder,
hvilket allt nu borde hämnas. Hela hären ropade, att de ville
lefva och dö med Erik, och tågade så frimodigt ned mot
Magnus, hafvande sitt rytteri framför sig. Danska hären
stod vid byn Hammar ofvanför Foteviken. Så snart den
Fryxelis Ber. IL ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
