Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan för mångas välfärd. Hör derföre till hvad jag
sä-ger, och berätta det för magister Mattias, hvilken af min
nåd och egen erfarenhet har lärt åtskilja sanningens ande
från lögnens. Härefter började hon att ganska ofta tycka
sig hafva uppenbarelser ocb samtal med Kristus och
jungfru Maria, hvilka samtal hon sedan berättade för magister
Mattias, som upptecknade dem, och hafva de på det sättet
kommit till efterverlden. Någon tid skulle Birgitta vistas
vid bofvet och vara hofmästarinna hos drottning Blanka.
Hon kunde ej fördraga all den dårskap och alla. de laster,
som utöfvades, utan höll derom skarpa straffpredikningar
för konungen och hoffolket, och förtäljde sina
uppenbarelser om de straff, som skulle träffa de lastfulla. Men
Magnus gjorde åtlöje af bennes tal och frågade ofta p&
spe, hvad hans fränka hade drömt om honom i natt.
Då hon således ej kunde uträtta något, drog hon sig från
hofvet och lefde på sina egendomar uti de strängaste
bot-öfningar. Allt ifrån sin mans död bar bon ej linne, utac
en hvass tagelskjorta näst kroppen. Framför hennes säng
var en tunn matta utbredd med en pall till hufvudgärd,
på hvilken hon ofta brukade lägga sig; och då man
frågade henne, huru hon så förmådde uthärda den skarpa
kölden, svarade hon: Jag känner så mycken värma inom
mig, att jag föga aktar den yttre kölden. Hvar fredag
lät hon till minne af Kristi lidande drypa hela vaxdroppar
på sin blottade arm; och om såren för snart läktes, så
uppref hon dem med sina egna naglar. Så ofta hon hade
talat något obetänksamt ord, höll hon en bitter ört uti
munnen till sin tungas straff. Hvar dag uppassade hoa
sjelf tolf fattiga vid deras måltid, och hvar torsdag
tvättade hon deras fötter.
Då nu många af hennes slägtingar förebrådde henne
allt detta och började anse henne som vansinnig, svarade
hon dem: Hvarken har jag börjat, ej heller ämnar jag
sluta detta för eder skull. Jag har beslutat i min själ
att ej akta på menniskors tal. Men j, bedjen för mig,
att jag må kunna framhärda dert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
