Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frälsemän, fruar och jungfrur från alla de tre nordiska
rikena voro då församlade i Wadstena. De heliga
af-lefvorna voro laggda i ett silfverskrin, hvilket bars af fyra
biskopar in i kyrkan och nedsattes på högaltaret, under
böner, messor, sång och mycken högtidlighet, ty bär hade
aldrig varit något af påfven kanoniseradt helgon i norden
tillförene.
Det af Birgitta i Wadstena inrättade klostret fick allt
mer anseende. En allmän skatt af en penning för bvar
person i hela riket anslogs till klostret af konung Albrekt,
och det blef af sten uppbygdt samt 1394 högtidligen
in-vigdt åt jungfru Maria och Sankt Birgitta, hvilka derföre
borde såsom goda vänner åtaga sig riket uti all nöd.
Klosterfolket, hvilket kallades Birgittiner- eller S:t Salvators
orden, utgjorde 85 personer, nemligen 25 munkar och 60
nunnor. Deras reglor sades vara af Kristus sjelf
förestaf-vade för Sankt Birgitta. De innehöllo först, såsoift i alla
andra kloster, kyskhet, lydnad och en frivillig fattigdom.
Dessutom var föreskrifvet, att klosterfolket skulle ligga på
halm utan lakan, med blott ett ylletäcke. Intet linne
fingo de bära närmast kroppen, utan endast en ylleskjorta,
samt deröfver en mantel af grått vadmal med så långa
ärmar att hçla banden deraf gömdes. Pannan och
kindbenet betäcktes af en mössa, öfver hvilken ett bvitt
lärfts-dok var fästadt. Största delen af dagen skulle tillbringas
med böner och sånger, samt under en fullkomlig tystnad.
Den öfriga tiden användes att läsa, skrifva och sy; ty alf
sysslolöshet var strängeligen förbuden. Till de största
helgedagarna skulle de bereda sig med fasta på vatten och
brpd; en stor del af året skulle de lefva vid fastemat;
och på den frigifna tiden fingo de endast fyra middagar i
veckan förtära kött, annars skulle de lefva af grönsaker,
fisk och mjölk. Men för att påminna sig sin dödlighet,
hade de alltid en likbår stående vid kyrkodörren och en
graf uppkastad i kyrkan.
Utaf alla kloster i riket kom intet till så mycket
anseende som detta. Hit skedde årligen vallfärder på S:t
Britas dag, och många adeliga och furstliga qvinnor, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
