Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin konung. Men gjorde han ej detta, $& skulle han ej
heller någonsin mera vänta tro och lydnad af dem. Under
detta möte kom hemligt bud til! Engelbrekt från borgrarna
i Stockholm, hvilka begärde hans bjelp, emedan de nu
fruktade samma öfvervåld och mord af Danskarna, som de
lidit under konung Albrekt af Tyskarna. På Engelbrekts
föreställning redo derföre de församlade samtligen straxt
till Stockholm^ men, då Danskarna på långt håll iingo se
deras stora antal, stängde de portarna och uppdrogo
vindbryggan, så att de icke kunde komma in. Då redo
Engelbrekt och Karl Knutsson jemnte t ven ne apdra herrar
till porten, hållande upp en hatt på en lång stång såsom
fridstecken. Tvenne tyska borgmästare kommo ut, hvilka
Karl Knutsson tillsporde, hvar före portarna stängdes för
dem, då det tillåts andra fara ut och in. Nu började
dessa borgmästare underhandla mellan de svenska herrarna
och slottsfogden, och gingo så två gånger in på slottet och
ut till herrarna jgen, under hvilken tid dessa fingo sitta
derutanför uti stark frost och snöyra. Men när
borgmästarna tredje gången kommo ut, helsande från
slottsfogden, att det var konungens befallning, det de ej skulle
släppas in, då nedslogs hatten af stången, och Karl
Knutsson grep den ena borgmästaren vid halsen och Engelbrekt
den andra. Då Danskarna sågo detta, tillstängde de porten
ytterligare och skyndade upp i tornet ofvanför, börjande
derifrån att skjuta på Svenskarna. Men då stadens
borgare förnummo detta, fruktade de att blifva afstängda från
all hjelp och lemnade i fiendernas våld; derföre stormade
de häftigt till porten utan att akta Danskarnas skott, och
började bryta sönder den, för att hjelpa in Svenskarna
utanför. Dessa åter, som hörde striden innanför, trängde
äfven på porten utifrån, brytande, huggande och kastande
stora stenar, så att den slutligen sprang upp och
Svenskarna trängde in. Då skyndade Danskarna från tornet
upp på slottet och röfvade med sig allt, hvad de i hast
kunde öfverkomma, af boskap och matvaror. De svenska
herrarna bemägtigade sig skyndsamt stadsmurarna med alla
tornen deruppå, hvarunder Karl Knutsson hastade att uppställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
