Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
bat som mot Kristian, utan kände den tillgifvénhet, som
alltid åtföljer ungdomen. Sålunda förmådde herr Sten icke
hindra, att Johan valdes till konung på mötet i Kalmar
1483. Den konungaförsäkran, som Johan likväl vid detta
tillfälle måste afgifva, förtjenar väl anföras, såsom ett
bevis, huru stor magt de höga rådsherrarna egde då för tiden.
Johan lofvade: Ätt återlemna Gottland till Sverige; att
ingen skatt pålägga utan undersåtarnas samtycke; inga
skatter utföra, ingen ort af söndra, inga påbud utfärda
eller upphäfva, ingen slotts- eller rådsherre af- eller
till-sätta, intet krig börja, inga privilegier gifva utan rådets
samtycke. . Hvarken konungens slägt eller ofrälsemän
skulle få köpa frälsegods. Konungen skulle vistas ett år i
hvarje rike och dit medföra blott fyra främmande män.
Konungen skulle visa rådet aktning och vördnad, och den
rådsherre som för konungen omtalade rådets
öfverlägg-ningar och sökte vinna hans gunst/ skulle förklaras
ovärdig rådsembetet. Hvarje andelig eller verldslig frälseman
skulle vara konung på sin gård, kunna den befästa, huru
han ville, och neka inträde derpå, till och med för
konungen. Presterskapet skulle hållas vid sina privilegier.
Konungen skulle betala sin faders skulder, och utan missnöje
mottaga rättelser och förmaningar, o. s. v. Dessa hårda
och till en del nesliga vilkor underkastade sig Johan för
den fåfänga äran att kallas konung öfver ett rike till, då
han ej en gång mägtade fullkomligt styra de två, hau
förut hade; och rådsherrarna ville rycka riket ifrån heir
Stens goda förvaltning och lemna det i främmande händer,
för att sjelfva’på detta sätt få friare händer, att göra hvad
de ville. Men herr Sten var ingalunda så lätt att
tränga undan. Han satte sig ej meti Öppen magt mot Johan,
utan lofvade att straxt antaga honom, så snart han fyllt
vilkoren uti konungaförsäkran i synnerhet med Gottlands
återlemnande. Detta ville Johan åter ej söra förr, än han
blifvit krönt. Så utdrogs det på tiden genom
underhandlingar. Möten på möten blefvo utsatta; somliga gjorde
herr Sten om intet, ty han kom ej dit, utan skyllde p&
sina svaga och sjuka ögon; på de andra blef intet buf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
