Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herr Stens tillredelser, for icke till Stockholm; han
förebar, att herr Sten hade derstädes satt försåt fôr honom,
och seglade derföre tilLBiskopstuna, der ban 1515
latad-8teg; ocb med honom inkommo oro, uppror och krig uti
hans arma fädernesland, som nu i tre år under herr Stens
regering fått bugna sig af frid och trygghet.
När Gustaf Trolle kom till Uppsala, blef han
högtidligen emottagen af gamla erkebiskop Jakob, samt lät med
ovanlig stor ståt inviga sig uti sitt embete. Den prakt
och rikedom, som denna tiden fanns hos biskopar och det
högre presterskapet, öfvergår, hvad man’ nu nästan kan
föreställa sig. Sjelfva voro de merändels af de största och
rikaste adeliga slägter, och egde redan derigenom mycket
både magt och anseende. När dessa dertill kommo i
besittning af biskopsstiften med stora, ja nästan furstliga
inkomster, höjdes deras anseende långt öfver alla andras.
Uti rådet satt erkebiskopen Öfver riksföreståndaren, och
biskoparna öfver alla de verldsliga herrarna. På sina
stora, välbefästade borgar höllo de präktiga hof, der unga
fattigare adelsmän tjenade dem såsom småsvenner och
hofmän, och på sina resor förde de så stor stat, att flera
påbud deremot måste utfärdas, i hvilka stadfästades, att
en biskop på sfna resor genom landet ej fick medföra mer
än trettio hästar. Föga bekymrade sig dessa herrar om
sina församlingars lefverne och förbättring, föga om lärdom
och kunskaper, föga om den tarflighet, den rena lefnad,
som egnade apostlarnas efterföljare. —*Att med våld och
list blanda sig uti statens styrelse, stifta och anställa
uppror, på lofligt och olofligt sätt föröka sina inkomster,
detta var deras dagliga id; och derunder utbredde de den
största prakt och öfverflöd uti byggnader, kläder, mat,
tjenare, vapen och hästar, och dolde dessutom ej sällan
ett vällustigt och skändeligt lif under utvertes helighet
och skrymteri. Sådane voro de fleste biskoparna då för
tiden, och var det stor skilnad mellan dem och Egino,
S:t Botvid och den gamle Ansgarius.
Erkebiskopen Gustaf Trolle öfverträffade likväl uti
äregirighet, prakt och högmod alla sina embetsbröder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
