Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
en ’fänge, och alt han på ett så förrädiskt vis hade
blifvit det. Största barmen var dock att höra de
stora rustningar, som Kristian detta år (1519) gjorde mot
Sverge, saint de unga danska ädlingarnas skryt.
Denna gången, sade de, skulle Danskarne hällre vela
begagna sin fördel. De skulle alldeles qväsa och
utrota de förnämsta och rikaste Svenskarna. Sedan
kunde falliga och ringa danska karlar gifta sig med
en-korna och dymedelst komma till magt och rikedom.
Detta och dylikt mera tal, som Gustaf städse måste
höra, grämde honom till hjertat. Dag och natt lärdes
han af sorg och ängslan. Alli mer och mer nalkades
den tiden, då Kristians här skulle falla in Sverge;
allt mer och mer ökades också Gustafs oro. Slutligen,
det var om sommaren 1519, tog han sitt beslut. Han
iklädde sig bondekläder och begaf sig tidigt om
morgonen på färden åt Holstein. Han undvek öppna
stora vägen, sökande smärre bistigar, och skyndade så,
att ban andra dagen vid middagstiden var i Flensburg.
Här träffade ban lyckligtvis nägra saxiske köpmän,
som kommo med en oxdrift från Jutland och ämnade
sig åt Tyskland. Med dessa följde han och anlände
lyckligt den 30 Sept. till den fria riks- och
hansestaden Lybeck, hvarest han straxt af borgmästare och råd
begärde och erhöll lejd och säkerhet att trygg och
oantastad uppehålla sig i staden.
Straxt derefter kom äfven herr Erik Banér,
uppträdde för rådet, klagade öfver Gustafs trolöshet och
olacksamhet mol Baners godhet och släglkärlek, saml
hotade Lybeckarna med Krislians fiendskap, om de
beskyddade dennes uppenbara oiün. Men Gustaf
svarade frimodigt: ali han ej vore någon laglig fånge, utan
en med svek och falskhet borlröfvad man, den der
sålunda egde rättighet ali befria sig, enär han så
förmådde. De 6000 riksdaler, som herr Erik måste
erlägga till Krislian, skulle honom rikeligen och
lack-samligen godtgöras, då Gustaf komme hem igen. Och,
sade han, förlitar jag mig derpå, alt jag är i en fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
