Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
angafvo och belögo hvarandra för utlänningarna. Han
framträdde derför ofta inför de församlade
menigheter-na, förmanade dem till enighet och motstånd, och
varnade dem för Kristians falskhet och tyranni. Men
fåfängt. Folket var ledset på kriget, och bönderna
intagne för Kristian: Ej Iryler oss sill och säll, sade de,
så länge vi lyda konungen. Han är oss en nådig
herre; då Gustaf ville fortfara i sitt tal, hotade de
honom, ja sköto med pilar och skäktor efter honom, så
att ban måste skyndsamligen draga sig undan.
Förklädd smög ban nu i skogar och öde trakter genom
landet och kom så slutligen upp till Tärnö sätesgård i
Södermanland, der hans syster Margaretha och hennes
man herr Joakim Brahe bodde.
Stor blef deras glädje att återse den länge
saknade och så varmt, älskade brödren; men lika stor blef
ock deras bestörtning, då de höide, att ban ämnade
boija ett uppror emot Kristian. Joakim Brahe skulle
just nu med sin hustru resa upp till Kristians kröning.
Han erböd sig att på allt möjligt sätt söka försona
Gustaf med konungen. Men Gustaf tvertom varnade herr
Joakim för Kristians falskhet, och ville, att de skulle
tillsammans söka fördrifva honom. Fru Margareta
kastade sig med böner och tårar kring brödrens bals och
besvor honom, ali afslå från elt företag, som skulle
draga både honom och hela hans slägt uti olycka.
Men Gustaf blef obeveklig. Den godtrogne herr
Joakim for med sin fru till Stockholm för att se kronan
sättas på Kiistians hufvud. Gustaf drog äfven från
Tärnö, men i den föresats, att snart rycka henne
derifrån.
Han begaf sig nu till Räfsnäs, ett af hans
fädernegods, ej långt från Mariefred. Här uppehöll ban sig
hemligen en tid bortåt, skickade esomoftast någon
pålitlig frälsebonde till Stockholm för att derifrån få
underrättelser. Emedlertid besökte ban en gång den
gamle erkebiskopen Jakob Ulfsson, som ännu lefde uti
Gripsholms kloster, yppade sig för honom och begärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
