Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vända nu sina ögon till eder, ty de äro vane att anse
eder som frihetens och fosterlandets fasta beskydd och
försvar. Jag vill gerna följa eder och hafva för eder
osparda mitt svärd och milt blod; ty mer har har ej
tyrannen lemnat mig: och skall han då förnimma, att
Svenske män äro både trogne och tappre, och att de
med lag och icke med ok styras måge. Dalkarlarne
svarade på detta tal med gny och hämnderop och
månge ville straxt löpa till vapen. Dock voro flere ännu
tvehogsna. De voro ledsne vid de många krigstågen,
ej heller kände de herr Gustaf personligen. De hade
äfven hört omtalas Kristians vänlighet och frikostighet
mot bönderna, och trodde, att hans grymhet gälde
endast de höga. Uti denna tro stärktes de af danska
utskickade, hvilka förnekade till och med berättelsen om
Stockholms blodbad. Allmogen kunde derföre icke
fatta något visst beslut; de ville först rådgöra med
sina grannar. De bådo emedlertid Gustaf att söka sig
en säkrare vistelseort. Detta behöfdes också. Priset
på hans hufvud var fördubbladt, och med fördubblad
ifver sökte spejarne honom öfverallt. Han nödgades
till och med några dagar ligga gömd under Morkarleby
bro, en fjerdingsväg norr om Mora kyrka, och detta
midt i stränga vintern. Ändteligen smög han sig
derifrån, men med nästan förtvifladt hjerta; intet hopp till
hjelp hvarken för honom eller för det älskade
fosterlandet syntes återstå. Han beslöt att söka sin
räddning i främmande land, och gick derföre längre upp åt
Mora socken och sedan tvärt öfver de berg och
ödsliga skogar, som åtskilja Öster- och Vesterdalarna. Om
nätterna hvilade han uti de ensamma, obebodda skjul,
som folket här och der till de gåendes beqvämlighet
hade uppsatt. Han nedkom på andra sidan till
bebyggda trakter i Lima socken i Vesterdalarne. Det är
ej berättadt, att han här gjorde något försök att
uppresa allmogen, han tycktes hafva förlorat allt hopp om
framgång. Stum följde han vestra Dalelfven uppföre
dess lopp genom omätliga, snöfyllda skogar. Allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
